Jag och min mage är inte alltid överens om vad jag ska äta. Jag gillar kolhydrater och fett, men min mage tror att den är Anna Skipper. Jag försöker säga till den att sluta, att skärpa till sig, att den inte är Anna Skipper. Men magen lyssnar inte på det örat. Inte alls. Den skriker högljutt så fort jag ger den minsta skräp. Bra för mig, men dåligt för mig också. Jag gillar ju skräp! Ju!
Igår muttrade jag (naturligtvis efter påtryckningar från min mage aka Anna Skipper) något för mig själv om att jag INTE får äta mer smörgåsar när jag kommer hem från jobbet och att nu får det banne mig (ja, banne mig!) vara slut på slarvandet. RIKTIG mat nu!
Idag när jag kom hem fanns det en massa gott man kunde göra... eum... mackor av. En endaste liten ynklig macka kunde väl inte skada? Väl? Gissa om det var att lura sig själv. Dessutom gjorde jag två. Aj. Funderar på att hämnas på Anna Skipper-magen med ost och öl imorgon, men något säger mig att det inte är rätt väg att gå...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
äh, skit i Anna skipper - det gör jag varje dag. Jag bryr mig bara om Åsa :)
Ja, tänk om man hade en egen Åsa istället... ;-)
Skipper är överskattad. Igen. Ge magen vad den tål, bah! Verkmästarn i magen, liksom.
Kunde inte vara mer överens med dig. Vad sägs om lite arbetsfördelning? Om jag tar ölen och osten, kan du ta hand om magknipen sen? Nå?
:-)
Nej tack till Anna Skipper i magen. Säg genast åt magen att skärpa sig :)
Magen, hör du mig? Kerstin säger att du ska skärpa dig!
Fet mat och godis är det bäst som finns :-) Mumma!
Jag var tvungen att googla Anna Skipper. Hade ingen aning om vem det var. Nu vet jag. Tänk om jag förlorade annan värdefull info när jag lärde mig det. Då skyller jag på dig.
Mackor ÄR riktig mat, oavsett vad Anna Skipper säger.
Maria Byström: Mumma, indeed!
Miss KYD: Moahahahaha! Jag förstår inte själv hur jag kan veta. Jag vägrar att se det hemska programmet. Du är vad du äter? Innebär det att jag är en stor geléråtta? Gross...
Mary: Anna Skipper och min mage verkar ju tyvärr vara rörande överens...
Skicka en kommentar