Trettioåtta år! Så det så!

Var inne på NK idag efter att ha scoutat stan på var man kunde tänkas få lite gratisgrejer om man handlade hudkräm. Säljaren var helt underbar. Hon är min nya idol. Såhär lät det när hon skulle demonstrera gratiskitet för kunden före mig i kön

- Ja, å här har vi en plommonfärgad rouge... ja, den är ju plommonfärgad... (sagt med viss avsmak) men du kanske kan ge bort den? Å här har vi något som kommer att få folk att fråga vad det är för doft du bär*
- Jag gillar den parfymen jag har
- Nej, den här den är heeelt uuunderbar
- Jaha, jag gillar min parfym. Jag kommer nog inte att...
- Neeeej, detta är en verklig klassiker!
- Jaså. Jaha...
- I trettioåtta år har jag burit den här parfymen! Varje dag! Trettioåtta år! Inte som nuförtiden när alla märken kommer med nya parfymer till varje säsong. Det var andra tider förr! Minsann! Trettioåtta år!
- Ja. Jo.
- Trettioåtta år!
- Njae... Jag gillar Victor och Rolf
- Vad sa du???
- Jag gillar Victor och Rolf...?
- Nej fy! Nej usch! Nej!

Mycket underhållande. Tyvärr fick jag inte veta hur historien slutade, eftersom en annan liten säljare förbarmade sig över mig. Men så vitt jag vet så står damen där än och försöker sälja sin favoritparfym till alla stackars förbipasserande.

Jag var tvungen att lukta på parfymen sen. Såklart. Den luktade damm, gammalt damm från en mormorsvind. Och vem vill inte lukta damm? Nej, just det.






* Alltså. Jag är inte helt övertygad om att detta är något positivt...