Pepp och glad och käck och rädd för nästan allt

Jag är räddast i världen. Det måste jag vara. Jag är rädd för precis allt.

Jag är rädd för sprutor, giftormar, buffliga människor, att misslyckas, att lyckas, att säga något pinsamt, att göra något pinsamt, läskiga toaletter och komodovaraner. Inte för att risken att stöta ihop med en komodovaran är så vidare värst stor på mina breddgrader, men ändå.

Mest av allt är jag rädd för att det på något sätt ska synas på mig. Jag är rädd för att visa hur liten och dum jag känner mig ibland. Så då får man låtsas. Och jag är livrädd för att tycka om människor för mycket. Det är skitläskigt. Kanske det läskigaste jag vet, till och med. Slutligen är jag rädd för att berätta hur rädd jag är. Därför kommer jag förmodligen att radera det här inlägget alldeles strax. Och om jag inte gör det alldeles strax så gör jag det garanterat om en timma, en vecka, en månad eller ett år. Lovar. För att det är så mycket enklare att vara pepp och glad och käck än att vara rädd och trist och bekymrad. Det känns inte så attraktivt att vara rädd och bekymrad och attraktiv vill man ju vara. Amen.


För mer info om att vara rädd hänvisas till Tove Janssons mästerverk "Vem ska trösta Knyttet?". Där har jag lärt mig allt jag vet om livet. Nästan.

Tjohooo? Ja? Nej? Inte?

Kanhända att nästa inlägg inte känns så tjohooo! Det kan hända. Man kan ju inte hålla på att vara tjohooo hela tiden. Faktiskt. Eller... jo, vissa kan. Inte jag.

Men för att liksom ändå pigga upp saker och ting litegrann tycker jag att vi alla nu gemensamt tar och dansar en liten dans och ropar lite glatt i kör:

Pepp! Pepp! Pepp! Pepp!

Och så kan vi tänka lite på ballonger, enhörningar, såpbubblor och annat som är fint.

För att liksom kompensera lite.

Ok?

Sweet dreams

Om man vill pigga upp en alldeles vanlig torsdag i oktober kan man gå på fint mingel, äta fina cup cakes och köpa sig en underbart fin klänning på fina Drömma.

Fint som en klänning.

Måndag ser jag mig omkring

Man kommer hem från jobbet en måndag. Och man är trött så trött.

Då kan man lägga sig i soffan, stirra upp i taket, moffa i sig alldeles för mycket ost och känna sig lite allmänt små-eländig för att det är mörkt, kallt och regnigt ute.

Eller så kan man sätta på Vampire Weekend på stereon och dansa loss i vardagsrummet.

Man gör liksom som man vill där.

Söndag

En extra sovtimma - check!
Nybryggt kaffe - check!
Spinnande katt i knäet - check!
Glossigt magasin - check!

Söndagar är inte dumma alls.

Saker man kan fundera på

Jag borde lära mig att spela TV-spel. Jag har aldrig riktigt satt mig in i det, men jag är fullkomligt övertygad om att jag skulle rocka.

En tanke bara.

Och jo, ni ville visst veta. Sådeså.

Mmm...

Chokladfestival i stan. Dagens lärdom? Man KAN äta för mycket choklad. Uj.

500 Days Of Summer

Idag har årets (hittills) absolut finaste film premiär. En kärleksfilm där alla inte får varann på slutet. Kan det va' nåt det? Ja, faktiskt. Den är fin, vacker, söt och hemskt sorgsen. Och soundtracket är precis just så som ett soundtrack skulle vara om jag hade fått välja låtar. Hurra för det!

Se den för tusan.

Dagens reflektion. Igen. Typ

Oh! Oh! Oh!

Jag har faktiskt en reflektion till. Vill ni höra? Klart ni vill. Beredda? Här kommer den.

Varför är det så mycket svårare att se det man faktiskt gör och det man faktiskt kan än att se det man inte gör och inte kan? Varför ser man så ofta vad man har kvar att lära och inte vad man har lärt sig?

Det får vara slut på det nu. Nu ska jag tamejtusan börja fokusera på vad jag är bra på och inte mesa mig så mycket. Jag kan ju... ja... i alla fall FLERA STYCKEN saker. Sådeså! (Det där var både klokt och moget uttryckt, om jag får säga det själv. Och det får jag givetvis.)

Och nu blir jag förstås nyfiken. Vad är ni bra på? Berätta!

Happy happy joy joy

Nu ska jag dricka rödvin och därefter städa badrummet. Javisst! Man gör vad man kan för att pigga upp vardagssysslorna.

Skål!

Dagens reflektion

Människor är allt bra konstiga djur. Ja, riktigt lustiga rentav.

Om man skulle få för sig att man är annorlunda eller udda på något sätt är det bara att lyfta blicken och se sig omkring. Jeez. Men underhållande är de, människorna. Det får man ändå säga.

Dagens fråga

Jag älskar sjukhus. Alltså, fullkomligt älskar. Och jag är inte minsta smula ironisk.

Är det vanligt?

Wild Thing

Min dag piggades väsentligen upp av att den här lilla filuren flyttade in.

Mogen? Jag?

Jomenvisst serru.



Filuren är införskaffad från Roadkill på Etsy (där även bilden är lånad).

The joy of eating

Nyss hemkommen från en heldag på Gunnebo slott där jag blev bjuden på mat, promenader och mera mat i trevligt sällskap. Nu ska jag bara pusta ut en liten stund innan det är dags att ge sig iväg för att bli utfodrad igen.

Jag skulle lätt kunna vänja mig vid detta. Lätt.

Otålig

Jag saknar mitt långa hår.

Så nu undrar jag: Hur lång tid tar det egentligen för hår att växa ut? Lång tid väl? Jättelång? För mig brukar det ta ungefär hundra år. Är det normalt?

Och nu till den stora och liksom viktiga frågan:

Går det fortare om jag går ut och ställer mig i regnet en stund?

Ibland

Ibland vill man läsa och titta i fina böcker, dricka te och bara vara. Idag är en sådan dag.

Såhär ungefär

Ro hit! Nu! För bövelen!

Ok. Jag vill fortfarande ha det där jordgubbsjordnötssmörsgodiset.


NU!



Det var bara det. Jag ska gå nu. Lovar.

Topp fem

Idag får ni en topp fem-lista på saker jag är sugen på. Varför inte, liksom?

1. Strawberried Peanut Butter M&M's. Jag vet, det låter skitäckligt. Men det är det inte.
2. Semlor. I'm a sucker for da semla. Om jag fick bestämma skulle man äta semlor året runt. Men jag får tydligen inte bestämma sånt. Eh... Nej.
3. Sommar. Sommar och sol och salta klippor. Åååh!
4. Jordgubbslemonad. För att det inte finns mycket som slår rosa lemonad. Fatta fint! Och gott!
5. Salt och vinäger-chips. Inga mesvarianter från OLW. Nej, gamla hederliga Walkers ska det vara. Ja, för tusan.

Så nu vet ni.

Om ni undrade.

Vilket ni givetvis gjorde!

...

Ja?

Nej?

Inte?

Jag hör er väldigt dåligt just nu. VÄÄÄLDIGT dåligt.

Sådeså

Om olika dagar hade olika doft skulle torsdagar dofta saltvatten. Fredagar skulle dofta popcorn och lördagar skulle dofta nybakt.

Tisdagar?

Tisdagar skulle lukta bajs. Enough said.

A case of the mondays

Måndag. Alldeles för långt kvar till fredag och helg. Och imorgon är det till råga på allt tisdag.

Suck.

Nej, vet ni vad. Vi tar och lyssnar på en fin sång istället.

Om skor

Jag är lite kär i mina nya skor.

De påminner mig om skridskor. Bruna, gammaldags, högklackeskridskor fast ändå inte alls. Kilklackshögklackeskridskor. Men utan medar.

En bild säger mer än tusen ord. Men idag vill jag inte använda en bild, jag vill använda så många ord jag kan komma på. Såhär ungefär: Det är som att mina beige Minimarket-kängor fått barn ihop med lite klumpiga bruna lyxskor från Chloé. Och att barnet är det paret kilklackshögklackeskridskoskor som flyttat in i mitt hem och burits på mina fötter hela dagen.

En annan sak som är fint med skorna är att jag blir helt galet lång i dem. Jag gillar att känna mig lite som ett fyrtorn och att kunna blicka ut över nejderna. En mycket ovan känsla för mig på etthundrasextifyraåenhalv centimetrar.

Och nu då?

Jag har liksom sparat på det. Tagit en bit i taget, för att det ska räcka längre. Men så har dagen kommit.

Jag. Har. Sett. Klart. Hela. True. Blood.

Jaha.

Känns en smula märkligt, en smula tomt. Jag anar att det kommer dröja alldeles för länge till en säsong tre. Jag vill ju ha mer nuuuu! NUUUUU! Ju.

Söndag

Stans bästa brunch - check!
Nya tokfina skor - check!
Långpromenad under regntung himmel - check!
Te och bokläsning - check!

Söndagar är helt klart underskattade dagar. Mer söndagar åt folket!

Tipsigt

Om man känner en höstdepp ligga på lur ska man ta sig en tur till Slottsskogen och se när sälarna blir matade*. Det piggar upp vem som helst. Lovar.



* Varje dag kl. 14.00

A bottle of True Blood, please!

När jag sitter och äter rödbetor med chèvre och dricker rödvin börjar jag fundera.

Kan det vara så att True Blood har påverkat mig mer än jag tror?


Hm...



Nej, om man skulle ta sig en blodig biff när man ändå håller på.

Till vildingarnas land

Jag längtar så jag håller på att bli tokig. Efter en film. Och ända till juldagen måste jag tydligen vänta *suck*.

Men det gör inte så mycket. Jag tror nämligen att det kan bli ganska så underbart. Sådär så att det är värt det. För det är verkligen en av favorit böckerna från barndomen, även om jag minns den som lite otäck också.

Fint så

Jag har lagt till en länk i länklistan nu, en länk som borde lagts till för längesedan, till fina Camillas fina hemsida. Vad kan jag säga? Jag är lat.

Bättre sent än aldrig. Så tänker jag.

Så om ni mot förmodan har missat hennes finafinafina bilder, klicka HÄR så kommer ni till min finafinafina väns finafinafina hemsida.

Puss på er!

Occupado

Om ni undrar varför jag inte skrivit något idag så är det för att jag har köpt senste numret av Lula. Kan man säga att ett magasin är magiskt utan att verka pinsam? I så fall vill jag göra det nu.

Bilderna är så vackra att jag har svårt att andas. Oj.

Medan andra människor uträttar stordåd

Jag regerar på Memory. Regerar!

Synd bara att jag var tvungen att köpa ett Memoryspel för att bevisa min tes för Sambopersonen (för vem tusan har ett Memoryspel hemma? Inte jag).

Alla vet ju att en sådan simpel sak som avsaknad av ett litet spel inte får stå ivägen för triumf.

Det nyss införskaffade Memoryspelet består av bilder på Hello Kitty i olika inkarnationer. Det är hemskt praktiskt. Ja, faktiskt! Och användbart på oh så många sätt. Exempelvis kan man leta fram olika versioner av Hello Kitty som liknar ens vänner. Mycket underhållande.
Jag och tre andra bloggande brudar

Om en söndag (bara för att ni vill veta. Joho, vill ni visst!)

09.00 Vaknade av att någon trampade mig i ansiktet. Någon, i detta fall Herr Katt, tyckte att det var dags att gå upp och rensa i kattlådan. Skoj, tänkte jag och klev upp.

11.00 IKEA på en söndag. Say no more. Jag minns (vagt) att jag muttrade något om att vilja döda när jag kryssade fram bland barnfamiljer och vagnar.

13.00 Brottades med ramar, spikar och skruv. Vann överlägset.

15.00 Komplettering av raminköp. Oh så intressant, tänker du nu. Javisst, sånt är mitt liv. Superduperspännande. Yup.

17.00 Funderade över lämpligt tillfälle för användning av ett sju-pack lösmustascher. Tips mottages tacksamt.

18.00 Lekte kock. Lagade mat och bakade paj. Det gick relativt smärtfritt. Inga dödsoffer.

19.23 Promenad i regn. Dålig idé.

20.14 Åt äppelpaj till True Blood. Blod, vampyrer och paj. Kan det bli bättre?

22.27 Bloggade om min dag, eftersom jag inte kunde komma på något av intresse att skriva om men ändå kände mig tvungen att blogga om något vadsomhelst.

Du vet att du är vuxen när...

... du är på fest, har väldigt trevligt och förvandlas till en pumpa vid midnatt ändå tänker att fasen vad skönt det vore att gå hem och lägga sig nu. Jomen.

Fredag

Det har varit en lite märklig fredag. Märklig och lätt surrealistisk kan man säga.

Nåväl. Tur att jag strax ska iväg och lyssna på Veronica Maggio och Göteborgs symfoniker. Jag tror att det kan bli hur fint som helst.

Tjoho!

Efterlysning. Typ

Jag har sjukt svårt för parfymerade tvättmedel och mjukmedel i mina kläder. Inte i andras, men mina. Men jag har märkt att det finns ett undantag. Så därför har jag en fråga till er. Här kommer den:

Ni vet den där tvättmedelsdoften som bara luktar gott och nytvättat? Ja? VILKET tvättmedel är det egentligen som genererar denna doft?

Det kanske verkar en smula obildat att inte känna till dylika ting, men sån är jag. Obildad på tvättmedelsfronten. Min tvättmedelshistoria inkluderar många lyckliga år tillsammans med tvättmedlet Rent som inte längre finns. I mitt minne dansade jag fram på blommande ängar i kläder tvättade i Rent (men mitt minne är inte alltid helt pålitligt). Det luktade nästan ingenting, fast ändå litegrann och alldeles underbart.

Sedan det försvann från marknaden har jag hållit mig strikt till parfymfria tvättmedel. Men jag vet ju att det finns därute, det där lukta-gott-tvättmedlet. Jag tror att det kan vara så enkelt som att det är Ariel. Men jag kan ha helt galet fel.

Om du fortfarande läser vill jag bara säga en sak till. Här kommer det:

Snälla, upplys mig.




R.I.P