onsdag 29 augusti 2007

Sagan om restaurangbesöket

Den Fantastiska Sambopersonen tar med sig sin flickvän ut på middag på Den Fina Restaurangen på flickväns födelsedag. Flickvän blir glad. Flickvän studsar runt av glädje. Flickvän brukar nämligen prata drömskt om Den Fina Restaurangen. Flickvän hinner få in sin förrätt och smaka på den. Flickvän blir sjuk. Den fantastiska Sambopersonen tar med sig flickvän hem. Flickvän äter en halv påse bilar och dricker en kopp te. Med citron. Det blir inte riktigt samma sak.

Men det var en god förrätt, det var det…



Flickvän mådde mycket bättre när hon fått dricka te och ligga still en stund. Men vad hjälper det? Nåväl. Vad är väl en middag på Den Fina Restaurangen…? Kanske… tråkig… och… dötrist…. Och… alldeles, alldeles UNDERBAR

9 kommentarer:

Anonym sa...

Det där låter för tragiskt för att vara sant. Eller så är det nånting som bara du lyckas med...

Mary Lady Luck sa...

Näe! Det där lät ju inte alls speciellt födelsedags-aktigt. Hoppas Sambo-personen förstår att han får köra en favorit i repris så Födelsedags-Flickan får mer än en förrätt :)

Missy sa...

Fredrik: Hahaha! Du kan ha rätt, och då har du ändå inte hört hela historien...

Mary: ...Men det var en GOD förrätt ;-)

Anonym sa...

Å, nej vad trist. Men sådant händer.

Dock är det en födelsedag du kommer minnas...

Stort grattis iaf från en som också snart fyller!

catnap sa...

Stackare!
Grattis iaf!

Annie - PD sa...

Stackare :(
Hoppas att det blir en repris utan sjukdom.

Missy sa...

Maria Byström: Sant. Men just nu funderar jag på att lägga ner hela fylla-år-grejen... Stort tack i alla fall!

Catnap: Oh! Sympatier! Tack! :-)

Annie Pd: jag har upplyst Sambopersonen om att jag nöjer mig med ett besök på korvmojen också, för det känns ju inte riktigt bra att ha den där middagen oavslutad... ;-)

Smartasmia sa...

Hur kan detta ske? Hur är det möjligt? Den enda förklaring jag kan se är att ni på ngt sätt gick in i ett ont osannolikhetsmoln på väg till restaurangen. Annars vetesjutton....! Småtroll? Hur som haver bugar jag mig i idel ödmjukhet för systers olycka och jag hoppas på ett snabbt fortsatt tillfrisknande och en ny chans förstås!

Missy sa...

Osannolikhetsmoln? Javisst, så måste det vara! Det är naturligtvis den enda rimliga förklaringen ;-)