Jag har inte försvunnit. Även om man kan tro det, när man ser hur inläggsfrekvensen sjunkit drastiskt här på bloggen.
Jag läser allt ni skriver. På era bloggar. I kommentarer.
Men jag har huvudet fullt av fotografering, kameror, studier, jobb och tidsbrist. Och det är inte vad jag vill att ni ska mötas av här i mitt krypin. Här är det tankar om allt möjligt och rosetter, choklad och skor som gäller.
Men jag är här. Lovar.
Och inspirerad av min fina vän tycker jag att det vore fint att bli frågad om allt möjligt. HÄR.
Kram!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
jag tycker om dig precis som du är, kära Missy :)
Söta Sara :-)
Oj.
Nu har jag frågat både dig och din vän (som jag inte visste körde sin Miss KYD fortfarande! det var hennes "fel" att jag startade min blogg liksom).
Seså. Svara nu!
Hon är skyldig till en hel generations bloggande ;-)
Man kan inte ha tid för alltjämt ju...
Skicka en kommentar