måndag 1 oktober 2007

Gah!

Idag plattade jag mitt hår med plattång. Sådär som man ska göra när man plattar håret, men aldrig orkar. Ni vet? Sektion för sektion. Noggrannt.

Sedan gick jag ut i den fuktiga Göteborgsluften och kunde riktigt höra ljudet av hår som krullar ihop sig.

"Vvvvvvvvvvvvvvv" sa det. Jo, faktiskt.

Jaha, tänkte jag då. Jaha (igen). Det var tolv riktigt dåligt använda minuter, tolv minuter av mitt liv som jag aldrig får tillbaka. Kan man reklamera tid? Eller sitt hår? Och vart vänder man sig? Kanske är det inte håret, utan plattången? Kanske?

Hjälp...?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Hahahahaa! :)

Anonym sa...

Ja herre gud. Håller så med dig. Först jobba och slita och så - vips- så anfaller atmosfären.

Själv håller jag på att fila på en skriftlig reklamation till Comhem. De har förstört mitt liv. Minst sagt.

Missy sa...

Fredrik: Näääe. Inte skratta!

Maria Byström: Allt är Comhems fel. jag vet inte hur, men jag tror på dig ;-)

Fru Choklad sa...

Ja det är lustigt det där. Själv har jag spikrakt hår och om jag krullar det aldrig så mycket så envisas det med att 5 minuter senare vara i princip rakt igen. Nu för tiden har jag gett upp och intalar mig att jag trivs jättebra med att håret är raaaakt. Så tro mig jag förstår ditt problem fast tvärtom!

Missy sa...

Mitt hår är bara allmänt motstridigt. Det lockar sig när jag vill att det ska vara rakt och blir spikrakt och platt de dagar jag skulle vilja ha lite volym. Håret och jag är inte de bästa av vänner, så att säga.

Anonym sa...

Men... är du jag? Sådär som du beskriver det är det ju för mig med. Man riktigt HÖR hur håret rullar ihop sig. Vedervärdigt är vad det är. Bloody bad karma.