Jag känner att jag har saker att berätta. Eller, nej. Det har jag inte, men jag har ägnat dagen åt att vara helt sjukt uttråkad och ineffektiv. Så nu pratar vi lite om mig istället. Baraföratt. Ja!
1. Jag älskar melodramer. Visste ni det? Jomen visst, det gör jag. Jag gnäller lite nonchalant över någon tramsig nutidspocket som bara handlar om elände, hämnd eller omöjlig kärlek, samtidigt som jag kan gråta floder när jag får chansen att läsa franska artonhundratalsromaner på åttahundra sidor som handlar om elände, hämnd och omöjlig kärlek. Jag är inte alls inkonsekvent. Jag vill gärna tänka att jag har smak. Eh... Ja. Just så.
2. Jag jobbar på att bli mindre cynisk och mer harmonisk. Det går... sådär. Men jag jobbar på det. Jag försöker att släppa min sarkastiska sida och biter mig snällt i tungan alltsomoftast. Men det är läskigt. När man är van vid att skämta om nästan allt blir det lite som att vara alldeles naken när man låter bli. Jag säger inte att jag är bra på det, men jag försöker. Visst förtjänar jag en liten applåd? Ja?
3. Jag var roligare förr. Sorgligt men sant. Tankspridd och gråhårig innan jag ens fyllt trettio (det är ju faktiskt en hel månad kvar, dammit!). Och inte lika rolig. Illa. Ro hit rollatorn på en gång!
4. Mina kläder känns lite trånga. Jag tänker att choklad är gott och nyttigt och att det är smällar man får ta när man är så förbaskat nyttig som jag är. Och att trångt är snyggt. Amen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag håller med på nr 2. Applåd ska du ha!
Oh, tack! :-)
#4. Jag har hört att det kallas volanger. Det är också snyggt. Volanger + trångt = dubbelsnyggt.
Skicka en kommentar