Den här sagan utspelar sig på en liten gata i närheten av Covent Garden i London anno 2006. Närmare bestämt på en liten stövelbutik vid namn Biker Bob's.
Det var en vacker dag i maj (det ösregnade) när den lilla flickan passerade skyltförnstret fyllt av diverse MC-stövlar och plötsligt stannade till. Hm. De rear ut jättedyra Frye Boots för halva priset. Vågar man gå in på en butik med namnet Biker Bob´s? Hm...? Efter en nanosekunds överläggning med sig själv travade den lilla flickan in i butiken och hittade vad hon sökte. Fast vilken storlek skulle hon ha? Hon konsulterade killen vid disken som tvärsäkert langade fram ett par stövlar i vad han påstod skulle vara rätt storlek. Den lilla flickan satte sig så på en stol och började försöka få på sig stövlarna, till de tre butiksbiträdenas stora glädje. Den lilla flickan kände sig alltmer som Askungens systrar och gav till slut upp. "Kanske... en storlek större?" sa flickan frågande till killen bakom disken (fast på engelska då). Han bara tittade på henne och svarade lika tvärsäkert som innan. "Nej. Du ska ha den storleken". "Eh... jaha..." stammade den lilla flickan fram.
Det var då en av de andra butiksbiträdena sa det magiska ordet.
Påse.
Killen bakom disken försvann iväg ner för en liten trappa och kom tillbaks med en påse som han räckte över till den lilla flickan (som nu uppvisade sin mest frågande min). Vad man skulle ha påsen till? Jo. Om du ska ta på dig ett par läderstövlar som är för smala i skaftet för att få i foten, trä då på en plastkasse (ICA-kasse fugerar alldeles utmärkt) på foten och försök igen. Foten glider betydligt lättare ned i stöveln och när foten väl är på plats kan man "dra loss" påsen som då går sönder och följer med upp i sin helhet. Efter några gångers påsanvändning har stöveln töjts ut så pass att du inte längre behöver ha påsen till hjälp.
Sens moral: Använd påse och lita på att butiksbiträden kan sina saker. Och var inte rädd för butiker bara för att de heter saker som "Biker Bob's". Trevligare skoaffär tror jag inte att jag... eh, jag menar den lilla flickan, har stött på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hehehehe...fin sensmoral där - och påse är grejen! Lärdes redan i tant Mias ungdom som stammis på Sko-Uno. :-)
Tänk att en plastpåse kan göra såna underverk ;-)
Skicka en kommentar