Varje år tänker jag att "i år är året då jag ska gå på Liseberg, åka karusell, spela på chokladhjul (ååååh, choklad...) och äta mjukglass och spunnet socker tills jag rullar hem". Och varje år kommer september lite för snabbt och jag glömmer bort denna oh så viktiga aktivitet och plötsligt slår Liseberg igen portarna för säsongen.
Men inte i år.
No siree.
I år är året då jag verkligen ska gå på Liseberg, åka karusell, spela på chokladhjul (åååh, choklad...) och äta mjukglass och spunnet socker tills jag rullar hem. Om jag så ska bli tvungen att gå dit alldeles själv.
Och eftersom jag har storslagna planer på att köpa ett diadem med kaninöron att ha på mig denna stora dag lutar det åt just det.
Men det gör inte så mycket. Kaninöron, liksom. Det blir inte mycket bättre än så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det gör det inte! :)
Vi kan gå tillsammans, jag glömmer också alldeles för ofta bort det. Utom när Lea påminner... barn är perfekt att ha för att minnas saker...
Åh! Kaninöron! I'm so there.
Tesa: Jaaa! :-)
La Linda: Jihoo! Komså!
Harregud, HAR du inte ett par kaninöron redan? *rullar med ögonen* Jag trodde att alla hade det?
Det ser ut som om jag får dra med dig om jag märker att du fegar ur. Klart Missy ska ha Kaninöron!
Yay! Jag kommer att påminna dig om du skulle råka glömma. Var så säker ;-)
Skicka en kommentar