söndag 24 januari 2010

I'm... alive!

Jo, det är sant. Jag lever.

Dagarna har tillbringats i någon form av förkylningskoma. Sambopersonen konstaterade häromdagen att jag såg hemsk ut och finastevänpersonen konstaterade att jag lät hemsk. Tack. Jättemycket tack, verkligen.

Men nu är det bättre. Tjoho! Hurra för det!

Och efter att ha svurit över lösögonfransar och håruppsättning tillbringades gårdagkvällen på glittrigt firande av ett visst födelsedagsbarn. Mycket trevligt! Nya och gamla vänner och bekanta, maränger och konfetti, peruker och paljetter. Fint som snus.

Yours truly tog sedan med sig förkylningen och gav sig hemåt i askungetid.

5 kommentarer:

Linda K sa...

men du lever, du lever!

Laila och Johan sa...

Kul att träffas!!! Alltid kul att träffas!

Spader Madame sa...

Av snoret märktes dock inget.. Guld och glitter forever!

Sincerely Johanna sa...

Skönt att höra att du lever. Om bara förkylningen kunde ge sig vore ju allt prima.

Missy sa...

Linda K: Halleluja! :-)

Loppanlej: Right back at ya'! Nu styr vi upp den där flockträffen, va? Kram!

Spader Madame: Gulle! Hoppas att vi får tillfälle att prata mer en annan gång :-)

Johanna: Just så! Prima.