lördag 21 februari 2009

Tidsresenär

Då och då händer det att man stöter ihop med någon på stan, någon man inte sett på år och dar, någon man blir lite glad av att se igen. Och plötsligt, för en kort sekund, innan man finner sig igen, är man tillbaka till våren tvåtusen eller kanske tvåtusenett, man hör Håkan Hellström sjunga om tanter och tragik, man har långt blont hår och en hel hög med tricks för att få studiemedlet att räcka månaden ut.

Så, plötsligt, blir allt som vanligt igen. Och man undrar om personen man stötte ihop med märkte något.

2 kommentarer:

Johanna sa...

Till den låten har jag många minnen. Tack för nostalgitrippen.

Missy sa...

Jag med. Den nostalgiska flashbacken får mig att känna mig som något av en ... tant.