Jag är lite kär i mina nya skor.
De påminner mig om skridskor. Bruna, gammaldags, högklackeskridskor fast ändå inte alls. Kilklackshögklackeskridskor. Men utan medar.
En bild säger mer än tusen ord. Men idag vill jag inte använda en bild, jag vill använda så många ord jag kan komma på. Såhär ungefär: Det är som att mina beige Minimarket-kängor fått barn ihop med lite klumpiga bruna lyxskor från Chloé. Och att barnet är det paret kilklackshögklackeskridskoskor som flyttat in i mitt hem och burits på mina fötter hela dagen.
En annan sak som är fint med skorna är att jag blir helt galet lång i dem. Jag gillar att känna mig lite som ett fyrtorn och att kunna blicka ut över nejderna. En mycket ovan känsla för mig på etthundrasextifyraåenhalv centimetrar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar