Innan jag fick "3 am serenades" i julklapp en gång i tiden hade jag inte hört Marit Bergman. Pinsamt nog. För hennes musik känns i magen och hennes texter kryper in under huden. Dessutom är hon fin som en bakelse. Och bakelser passar bra en söndag i mars.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Marit är cool. Hennes första skiva är den bästa, den kan jag inte lyssna mig trött på, jag återkommer ständigt till den! De andra är iofs bra de med. Det känns som om vi har hyfsat lik musiksmak! Iaf om man bortser från vissa gamla gubbar som ska ha konsert i år.. ;)
Marit hon kan hon. Hon är från ett fint landskap vill jag minnas mig ?
Jo: Det tror du bara. Några av "de gamla gubbarna" tog mig genom högstadiet ;-)
Miss Upsey Daisy: Helt rätt! :-)
Skicka en kommentar