Satt på X2000 och småskrattade lite för mig själv över Miss Keepyourdistances upplevelse av att resa med tågen. Högljutt (ok, inte SÅ högljutt. Jag satt på tysta avdelningen) proklamerade jag att det bara var fånerier, att jag minsann aaaldrig blir åksjuk på X2000 minsann, att det är sååå mycket bättre än alla andra tåg, ja, bättre än alla andra tåg tillsammans faktiskt! Och så vidare. Och så vidare.
Och. Så. Vidare.
Två timmar senare sitter jag och håller fast mig i stolen och tar djupa andetag för att inte kräkas.
Synden straffar sig själv, som de säger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Känner igen det där med åksjuka. Fy.
Heheheh...hoppas du piggat på dig nu! Även jag har fått ett sånt anfall med X2000 och det var medium kul. Min otäckaste åksjukeupplevelse var annars -04 i Hurgada, Egypten, då jag plötsligt hade en nära-döden-upplevelse (läs nära-kräksen-dito) ombord på snorkelbåten. Dock fick jag ett mystiskt piller av kapten och frisknade till ganksa omgående. Kunde t o m fortsätta dyka/snorkla.
Maria Byström: Yup. Inget vidare...
Smartasmia: Min värsta gång var efter fyra timmar på en tjugofyratimmars bussresa till Paris som fjortonåring. Bussen fick stanna och... ja, vi behöver ju inte gå in på detaljer tycker jag...
Spew into this.
*håller fram en liten pappersmugg*
...och det är därför jag tog körkort när jag var 27. Jag tröttnade helt enkelt.
Min kompis ska dock börja köra X2000 i sommar. Då ska jag åka i förarhytten. För där blir man väl inte åksjuk?
HAHAHA!!!
Eller...
Ups!
Nu kanske jag kan se fram emot en kräk-kaskad nästa gång jag sätter mig i ett fordon. :S
Miss Keepyourdistance: Men... vilken fin påse! Från... Marc Jacobs?
Lilla Duktig: Jag har faktiskt lyckats bli åksjuk när jag körde bil själv en gång. Det tycker jag förtjänar någon slags medalj!
C. van tijaax: Synden straffar sig själv. Och självgodheten. Men mest synden.
Skicka en kommentar