(Parentes)

Idag jobbar jag hemifrån och har fått alldeles galet mycket gjort. Mycket mysteriskt, men bra.

Ett axplock av dagens innehåll:

1. Jag ska läsa en tjock tråkbok (ingår i jobba-hemifrån-grejen)
2. Jag ska drömma lite om vårvärme och sandaler
3. Jag ska klippa mig

Men nu ska jag ta kaffepaus, för det har jag tamejtusan förtjänat.

På ärligt

Hej hej. Ville bara säga att jag säljer världens finaste vårkappa på bloppisen nu. Världens finaste. No joke. Kolla själva (länk till höger på sidan).

UPDATE: Och nu säljer jag världens finaste skor också. Samt världens näst finaste vårkappa. Galet.

Att blogga eller inte blogga

Funderar seriöst på att sluta blogga. På ärligt. Jag menar, det mest innovativa jag lyckats skriva om på sistone är att jag fikat (igår) och vad jag åt (hallonbulle). Allvarligt. Jag är rätt säker på att jag någon gång lovat att aldrig blogga om vad jag ätit. Visst har jag? Ja? Nej? Kanske inte ändå.

...
...
...

Dessutom regnar det ute.

Och nu har jag bloggat om det med.


Jeeez...

Pannkakstårta och hallonbullar

Idag har jag varit på favoritfiket för en hallonbulle och kaffe och tänkt att "sånt här borde man göra oftare".

Det gäller bara att komma ihåg det.

Nu ska jag lyssna på Joanna Newsom, bläddra i fotoböcker och dricka te. Sedan blir det pannkakstårta och bio. Dock inte samtidigt.

Hoppas att ni har en riktigt härlig påskdag!

Man kanske kunde köpa var sin?

Idag pratade jag och sambopersonen om vad vi skulle göra om vi hade hundra miljoner. Vi brukar göra det ibland. Denna gång urartade det hela i en animerad diskussion huruvida bilen vi skulle köpa skulle vara automatväxlad eller ej.

Färgen är också ett bra ämne för diskussion. Liksom frågan om hur pimpad bilen ska vara.

Sedan tittade jag på mitt kontoutdrag och insåg att de där hundra miljonerna är väldigt långt borta.

Vilken tur.

Så himla självklart egentligen

Det är väldigt fint med vänner som har hängt kvar i ens liv alltid och som man blir glad av att träffa. Sådana som man någon gång i tiden hade omkring sig dygnet runt veckans alla dagar, men som man när man blev äldre kom att träffa bara någon gång ibland. Vänner som man inte behöver fundera över var man har och som det aldrig känns besvärligt att plocka upp tråden med.

Fint att det är så fint och konstigt att man kan bli förundrad. Det är ju så himla självklart egentligen.

Idag

... plockade jag ned julpyntet. Jag tyckte att det var dags.