Ett år och några dagar efter att vi förlovat oss fick jag så en förlovningsring av Sambopersonen. Att han tog fel på dag och att vi råkar vara gifta sedan ett halvår tillbaks är liksom petitesser i sammanhanget. En förlovningsring! Då är vi ju förlovade ju!
(Ibland förvånar jag mig själv över att bli riktigt sjujäkla glad över sånt jag normalt sett brukar kalla romantiskt dravel. Såså! Bli nu lite glada, ni med!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
tanken var ju god, vilken gullig man du har!
Han är faktiskt världens bästa. Hur töntigt det än låter. Men om han får höra det kan det stiga honom åt huvudet... ;-)
jag dör. Det spelar väl ingen roll vilken dag - kärleken är tidlös :)
Grattis till förlovningen - blir det inte förlovningsfest snart då?
Hedgehog-Sara: Näää, klart det inte gör. Det var fint :-)
Miss E: Dream on, baby!
Förlovningsfest? Hörde jag någon säga förlovningsfest?
Missarna röstar för förlovningsfest. Så det så. Saft och bullar till alla!
Förlovningsbrunch dårå... :-P
Alternativt att åååh, inte vet jag, några gulliga vänner ordnar en överraskningsförlovningsfest med saft och bullar? *visslar oskyldigt*
Håll för öronen då Missy :p
:O
Skicka en kommentar