Ena sekunden är man full av planer på roligheter. Nästa sekund drabbas man av insikt i hur satans mycket man borde få gjort på jobbet och stannar kvar där lite längre än man, så att säga, borde på kvällarna.
Med den intressanta effekten att man bara vill ägna sin lediga tid åt att ligga i fosterställning på soffan och titta på vadhelst som flimrar förbi på TV-rutan. Ju sämre desto bättre.
Där ser man.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ahh...den gamla zoombieställningen framför teven:-)
Mhm. Det är bättre än man tror, faktiskt ;-)
Skicka en kommentar