Jag har en liten bekännelse.
Jag ÄLSKAR att köra bil. Att sitta i en ny, fin, nybilsluktande bil och köra snabbt*. Det är lycka. Jag tog körkort ganska sent, för inte mer än tre år sedan**, så det känns fortfarande lite nytt och spännande hela den där grejen med bilkörning. Att sitta själv i den där fina nya bilen och köra lite lagom (lagligt!) fort och kanske sjunga med lite till bilstereon. Sjunga? Bah! Skråla snarare... Och behöver jag säga att detta är ett av de tillfällen då de mest sjuka låtar dyker upp i huvudet och obemärkt tar sig ut genom munnen. Inte bara Titanic-låten nu, utan värre saker. Saker som... som... nej, jag kan inte skriva det. Jag kan inte. Det är FÖR pinsamt... Isch. Och riktigt dåligt, let me tell you!
Aaaaanyway.
Såna stunder är det svårt att förstå att jag för bara några år sedan höll på att bryta ihop helt varje gång jag hade suttit/skulle sätta mig/funderade på att sätta mig bakom en ratt. Att åka med mig var troligen något av en skräckupplevelse, inte bara för mig, utan även för min körlärare. Några exempel:
- Vid motorvägskörning ville jag bara släppa ratten, blunda och hålla för ögonen. Och skrika. Och jag har en vag känsla av att detta faktiskt kan ha hänt... Förlåt!
- Vid stadskörning höll jag på att köra in i bilarna framför, vid sidan av (och kanske även bakom?) mig. Oh joy.
- Att man skulle titta bakåt vid backning lärde jag mig. Så småningom. Det tog lite tid bara!
Jag kan fortfarande höra körlärarens röst varje gång jag ska in i en rondell (förlåt, cirkulationsplats). Placeeeeringen! Tänk på plaaaaceeeeeringen! Och det gör jag. Tänker på placeringen alltså. Sedan kör jag åt helvete fel och det känns alldeles, alldeles underbart.
Jag älskar att köra bil. Sa jag det?
* Lagligt, mina vänner. Lagligt!
** Faktiskt mindre än tre år, men två och ett halvt och lite till låter så fånigt så jag väljer att inte skriva det, ok?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
och jag har ju inte ens körkort :( Jag måste ta tag i det, men orkaaaa.
Haha! Jag får låna din bil och du får låna mitt körkort, deal?
Jag har haft mitt körkort i mer än 8 år och älskar också att köra bil snabbt. Men det är mer än det. Hela körningen ska vara en upplevelse. Växelspaken ska vara skön att växla med och det ska vara mjuka växlingar, inget j-la ryckande och knyckande med bilen. En säker kille bakom ratten är för övrigt dösexigt. :-)
Fröken Lund: Hahaha! Idag har jag provat att köra automat. Det var weird. Och inte alls lika roligt :(
Och förresten: Var det DÄRFÖR den dära körläraren fick så mycket brudar...?
Hah! Jag hade bara medelålders karlar på min bilskola, men de var inte särskilt heta bara för att de undervisade i bilkörning. Det är mer: solbränd kille i vit t-shirt och solglajer bakom ratten och bara sådär skönt cool liksom. :-)
Jag har aldrig kört automat, men det är ju värdelöst med automat. Det förstör ju upplevelsen med att växla.
När jag blir stor och rik (planerar att bli väldigt rik ;-) så ska jag köpa en liten sportbil till mig själv.
Min körlärare extraknäckte som modell. For real! Jag tyckte att han var lite läskig, men när man kom till körskolan kunde man varje gång se hur artonåringarna slängde trånande blickar efter honom. Hehe...
Hahahahaha! Hahahaha! Hahahahah...jag betackar mig åktur med fröken hur söt hon än må vara:-)
Smartasmia: Men alltså... nu går det ändå... rätt så bra. Tror jag :P
Skicka en kommentar