När jag var barn var jag "Den lille teknikern". Eller... ja, jag ville gärna vara "Den lille teknikern". Självsäkert skruvade jag isär leksaker som slutat fungera, övertygad om att mitt fantastiskt tekniska sinne skulle ställa allt tillrätta. Konstigt nog blev det alltid några delar över när jag skulle skruva ihop sakerna igen. Och ingenting fungerade bättre.
Men jag gav inte upp! Ge upp ska man inte göra. Jag fortsatte träget mitt isär- och ihopskruvande. Jag skruvade isär leksakshundar, bandspelare, leksaksbilar och min freestyle. Jag lyckades till och med förstöra ett "Den lille teknikern"-set, bestående av lite smådelar som, rätt ihopskruvade, skulle bli till någon slags primitiv ringklocka.
Varje jul önskade jag mig ett Mekano. Varje jul och varje födelsedag. Jag fick aldrig något Mekano. Än idag är jag övertygad om att vi hade kunnat göra underverk ihop, jag och mitt Mekano...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar