Kort paus

Då så.

Då ger man sig iväg för att trampa sönder några par skor, se folk och saker, äta och dricka, uppleva och göra.

Och kanske gifta sig litegrann.

Vi ses om några veckor!

Fint

Stacey Kent har världens bästa röst. Jag är alldeles säker. Sätt dig ned, ta en kopp te och lyssna vettja. Seså!

Driving Miss Missy

Att köra bil med stereon på HÖG volym är en av de riktigt fina sakerna i livet.

For real.

Rent hypotetiskt alltså

Ponera att någon ska gå åstad och kanske gifta sig litegrann. Får denna någon då önska sig en snäll liten möhippa i bröllopspresent eller kan detta resultera i att en eventuell brudgum och/eller vänner tar illa upp? Eftersom det så att säga inte är en gåva till bruparet och det inte finns någon chans i världen att kunna göra det innan det eventuella bröllopet ( - som för övrigt ju är ett hypotetiskt sådant).

Rent hypotetiskt alltså?

Ehrm...

ALLT, I tells you!

Alltså.

Jag har försökt allt. Allt!

Jag har sagt till mig själv att "Nej du, unga fröken! Den där hemtentan gör inte sig själv. Nu får du allt ta och skriva". Jag har upprepat det, med barsk stämma och bister uppsyn. Jag har försökt muta min hjärna med godis, jag har försökt belöna min hjärna ("om du bara skriver en sida till så får du glass!"), jag har försökt ta pauser, promenader, läsa in mig. Allt för att känna någon slags inspiration och sedan lite snabbt bara få det hela överstökat.

Och nu sitter jag här, med tentan ofärdig framför mig.

Jag har kommit på att hemtentor inte blir färdiga av att man stirrar på datorskärmen. Det var så dags att få den insikten nu.

"Kom igen nu! Bara liiite till!" försöker jag.

"Inte det...?"


Fasen också...

Jag har blivit upplyst (och druckit vin)

Igår var det litet kalas som fick mig att undra vem som egentligen skulle göra det jag hade tänkt mig att jag skulle måsta göra, när det istället för måsten blev kalas. Kalas iställen för måsten kan få en att fundera. Att fundera kan vara bra ibland. Det och kalas.

Jag kom fram till att rätt svar var "ingen", och trots det fick jag plötsligt lite insikt om att det nog ändå är väldigt lite som verkligheten kräver att man MÅSTE göra.

Att jag inte kommit på det tidigare!

Låtar jag aldrig trodde att jag skulle gilla, del 1

Är det bara jag,eller är den här videon helt gudomlig?

Det skulle ju va dans, dans, dans

Vissa låtar är alltid lika bra. Detta är en av dem.

Stop gnälling already!

Så. Nu slutar vi gnälla. Gnäll är för töntar.

Solen skiner ju!

Bara jag

Ibland förväntas man (jag! jag! jag!) vara sådär tralalaglad och hoppsansarolig och pigg och nöjd och tillfreds med allt. Istället väljer jag då, lite oväntat kan tyckas, att vara härligt, underbart ocharmigt, gammaldags TJURIG. Ingen kan tjura som jag, ska ni veta. Och jag upphör inte att hitta anledningar till det. Oh, så många anledningar jag kan hitta! Om jag letar. Noga. Och uppförstorar saker. Men då ni!

Sen försöker jag upplysa mina vänner om hur SYND det är om mig och hur de borde roa mig efter bästa förmåga. Ballonger, glass och choklad. Kanske? Anything goes. Jag är inte den som är den. Jag uppskattar det lilla. Men tydligen går det inte riktigt hem hos gemene man. Tydligen gillar gemene man tralalaglad och hoppsansarolig mycket bättre än det gammaldags tjuriga. Hur kan detta komma sig? Obegripligt.

Sådeså

Jag har på mig min blå hatt just nu. Tänkte att ni ville veta.

Dagens hatt

"Ju högre hatt, desto närmare Gud!" utbrast Sambopersonen med självklarhet när jag bad om rådgivning i en hattfråga. Så därför fick det bli inköp av den här för 50 riksdaler på garageutförsäljningen på Magasinsgatan. Fint som snus.



Bilden är lånad från www.teshats.com

Bloggpaus för dummies

Bloggpaus innebär tydligen att man inom loppet av några minuter skriver fyra inlägg. Där ser man. Minsann.

Jag som trodde att det betydde något helt annat.

NY-tips?

New York. Näw jårrk. Da Big Apple. Osv. Osv.

Snart bär det av till Stora Staden. Har jag inte sagt det? Nähä. Oj. Säger det nu då. Snart-snart. Ska bara fixa lite saker först (typ; snyta mig, snyta mig lite till, köpa näsdukar, bli frisk, jobba järnet, göra klart hemtentan, tramsa, mm, mm.)

Men. Vad gör man i New York? Och hur? Är det något jag bör veta (som att man aldrig ska... ja, vad ska man aldrig? Hjälp?) Tips, anyone? Jag tänker att jag får titta igenom Seinfeld- Sex and the City- och Vänner-boxarna så jag lär mig ett och annat om hur saker och ting går till "over there", helt enkelt.

Andra tips är inte heller så dumt.



Stort äpple

Hår för dummies

Hela mitt hår är fyllt av grå hårstrån. Förlåt, VITA hårstrån ska det vara.

Jag tänkte i mitt stilla sinne att SÅÅÅ illa kan det väl inte vara? Eller? Och bestämde mig för att fota eländet för att få en mer objektiv bild av det (eländet, vill säga).

Så nu vet jag att:
1. Det är värre än jag trott. Mycket värre. Ujujuj
2. De där mörka ringarna under mina ögon skulle skrämma livet ur små barn
3. Näsan BLIR verkligen underbart rödfnasig av ihärdigt snytande

Alla tre sakerna var något jag liksom hade på känn, men det känns ändå skönt att få det bekräftat.

Så det jag undrar över nu är om det finns någon som vet var jag hittar en bra hårtoning/concealer/papperspåse att trä över huvudet?

Heja mig!

Ett helt dygn klarar jag att hålla mig undan (heja mig!) Och andats har jag inte heller gjort, mest snytit mig och svurit över hemtentauppgift (heja mig! Igen)

Nu bär det av till affären för inhandling av näsdukar och något gott. Glass?

Strax tillbaks

Vet ni vad?

Jag tror bestämt att jag håller mig i den verkliga världen några dar. Och jobbar lite på det där med att ANDAS, till exempel.

Så nu vrider jag på stereon riktigt högt, häller upp en kopp te, lägger fötterna på bordet och bara... andas.

Ses snart!

Regina, Regina

Man får inte glömma att andas

Haiku?

Idag är förkylt
Uschelförkylt överallt
Snoret står som spön

Insikt

När man* drömmer om dagar fyllda med tårta och Champagne och det känns som höjden av ansvarslöshet inser man* att man* nog är mer ansvarfull än man* trodde. Där ser man*.

Jeez...


* "Man" är i detta fall Yours Truly

Till Miss Upsey Daisy

Ibland kan det vara bra med ett alldeles eget Power Animal...

Enkelfint

Jag hoppas att jag är sist med att upptäcka Laura Marling, att ni alla redan lyssnat sönder öronen, att det här är gammalt nytt, att ni tänker att jag borde hört det här för länge sedan. Jag hoppas. Det är lite för enkelfint för att det inte ska vara så.

Måndagsvackert

Nu finns hela den nya kollektionen på Kyoko Hashimotos blog. Allt är så luvely att jag nästan får lite ont i magen. Ouch, vad fint!

Cribs. Typ

Idag gick jag lite planlöst runt i lägenheten och fotade saker jag tycker om. Här är resultatet:



Den rosa satinbadmössan från Benefit. Vem behöver egentligen en badmössa? Inte jag. Men fin är den.



Den här lille killen vaktar eluttaget i sovrummet. Han hittade hem till oss från HDK:s julmarknad i höstas. Egentligen tror jag att den är tänkt till en barnkammare, men who gives a damn? Han är finaste ekorren i den här lägenheten, helt klart.



Jag samlar på gummiankor. Den här inhandlades till förra lägenheten, där vi hade en helt groteskt turkos toalett. Allt var turkost, så det var ingen idé att kämpa emot. Lika bra att omfamna turkosheten och göra den till sin, med en anka ton-i-ton med turkostoan.



Älskar körsbärstomater och den fina skålen som inhandlades billigt på Lagerhaus häromdagen är ljuvlig. Och billig. Sa jag billig? Jag gillar när fint är billigt.



Har jag berättat om min guldspegelsfetish? Inte? Ju svulstigare desto bättre. (Dessutom drömmer jag om en liten minikristallkrona på toaletten, men det tycks kräva en smula övertalning för att få igenom det...)



Finaste mumin-godisburken som jag fick av Klara efter en av hennes Hong Kong-resor någon gång i forntiden. Visst är den alldeles bedårande?



Älskar vardagsrumslampan vi hittade på Sivletto i början av januari. Älskar Sivletto. Underbart mycket 50-tal och fint! Tusen tack till Smartasmia som visade mig butiken i somras!!!



Min rosa gitarr. Färgen heter Champagne Sparkle. Allvarligt talat, blir det bättre än så?


Vad har ni för fina favoritsaker hemma? För inte är väl jag den enda materialisten här?

Veckans Göteborgstips

Igår var jag och snurrade i stan och passade på att kila förbi Prickig katts nya lokaler på gamla Dojan och jag säger bara Oh. My. God! På ett bra sätt. Det kändes som att komma in i på favorit-mini-varuhuset Avoca i Dublin. Fast lite mindre. Men oh så fint. Jag vill flytta in! Nu önskar jag bara att de inredde en liten kaféhörna på övervåningen också, så skulle jag känna mig alldeles nöjd.

Så iväg till Prickig katt med er nu! Eller till Dublin, med sitt Avoca.

ANDAS!

Jag har en vän som är på andra sidan världen. Hon brukar säga till mig att jag ska andas. ANDAS, säger hon. Hon är fin. Jag brukar liksom glömma att andas, och så kommer jag på det när det är på tok för sent för att det ska hjälpa. Men just nu andas jag. Stora, djupa, andetag. Och jag tänker att ibland allt är bra bra ändå. Även om det är lite för mycket. Av allt.

Hellre för mycket än för lite.

Speciellt när man kommer ihåg att ANDAS.

Ost

Man surfar runt lite på Youtube för att nostalgi-titta på gamla britpop-videos. Då hittar man det här. Döm om min förvåning när jag inser att hela Youtube tycks vara fyllt av olika klipp där den fd Blur-basisten Alex James pratar... ost?

Eh...

Va...?

På riktigt?


Håll till godo.

Trött

Livet bjuder på lite för mycket just nu. Mest för mycket jobb och planerande och pusslande. Däremot är det lite för lite av sömn, prinsesskalas och att läsa de där böckerna som väntar.

Så nu tar vi en kort paus från vardagen, häller upp en stor kopp te och ser på en underbar liten video. Och så kommer vi ihåg att andas, man får inte glömma att andas.

Dagens fina kärlekssång

Det är inte många kärleksvisor som verkligen berör, men varje gång jag hör "I can't wait" blir jag alldeles mosig inuti.

Hela skivan "Love Shelby" är faktiskt alldeles underbar, när jag tänker på saken (låt er inte luras av det lätt trashiga omslaget go' vänner). Eller varför inte ta och lyssna på Shelby Lynnes skiva med Dusty Springfield-covers!

Tack för idag,
slut för idag.

Nu: sova.

Naninaninana - ninaninanina - naninanininanana - ninaninanina. Naninanina!

Två nya böcker väntar på läsning.

Jag fas-läser, dvs i perioder gör jag inte annat och i andra perioder gör jag bara annat. Just nu är jag inne i en läsfas, men har egentligen inte tid. Så jag fuskar lite och läser ändå. Hah! In your face, tiden!



Playing With The Grown-Ups är en bok jag är sjukt nyfiken på. Skriven av Sophie Dahl, som dels är Roald Dahls barnbarn, dels är supersnyggmodell och dels skrivit The Man With The Dancing Eyes som är en helt bedårande bilderbok för vuxna. Playing With The Grown-Ups ligger på bordet och ser alldeles inbjudande ut, med sitt ljuvliga omslag, men jag vet inte om jag vågar börja. Kan jag bli annat än besviken med mina förväntningar?



Den andra boken är No One belongs here more Than You av Miranda July (ni vet, hon bakom den söta filmen Me and You and Everyone We Know). Inte nog med att jag tyckte mycket, mycket, mycket om nyss nämnda film och nyss nämnda Miranda July - boken är dessutom ROSA. Det måste ju bara vara bra, visst måste det?


Bilder lånade från www.adlibris.se

Spara vs Slösa

Vet ni hur tråkigt det är att spara pengar? Allvarligt. Vet ni? Det är tråååkigt. När man sparar pengar kommer man dessutom på en väldig massa saker man skulle kunna göra om man nu inte sparade. Och om man var lite rik, bara lite.

Till exempel ordna prinsesskalas. Prinsesskläder och tårta für alle, liksom.

Eller köpa något lite onödigt. Baraföratt.

Eller bjuda alla sina vänner på champagne.

Eller köpa vackra saker.

Eller köpa en massa glossiga magasin.

Eller gå på spa.

Eller få manikyr.

Eller pedikyr.


Men vad är väl en bal på slottet. Kanske... tråkig. Och... dötrist. Och... alldeles... alldeles... UNDERBAR!


P-S. Jag brukar vanligtvis inte göra något av ovanstående, men nog verkar det lite smått fantastiskt att få göra alltihop? Visst? D-S.

P-S 2. Jag känner mig smått tragisk vid insikten att jag inte brukar göra något av ovanstående. Ett litet glossigt magasin kan jag få unna mig. Och en liiiten yttepyttig tårtbit. Så. Det känns genast bättre. D-S 2.

P-S 3. Jag är mer en korv-och-öl-tjej än en champagne-och-rosenblad-tjej. Dessutom har jag fotsvett. Det kändes viktigt att tillägga. Av någon oförklarlig anledning. Jag ska gå nu. Lovar. P-S 3.

Dagens fina

Hos Klara Eriksson (som för övrigt gör världens underbaraste halsband) hittade jag konstnären Amy Ross, som hon i sin tur hittat hos My Love for You is like a Stampede of Horses.

Hängde ni med?

Hursomhelst är hennes akvareller alldeles fantastiska och jag undrar varför de inte bor här, hemma hos mig. Varför?

Dagens storslagna plan

Idag ska jag:

1. Dricka en enorm balja kaffe
2. Promenera in till stan
3. Fixa saker som fixas bör
4. Mer promenad?
5. Vicka på tårna och kanske läsa lite bok

Jag ska inte:

1. Träna
2. Plugga
3. Deklarera
4. Diska
5. Städa

Dubbelseende

Jag måste bara få ur mig det.

Ser jag en enda tjej till med svart oversized parkas, blommig sjal och platta tygskor skriker jag. Högt.

Vad hände med originaliteten? Eller med att bara vara fin?


Högaktningsfullt
Surtants-Missy*



* Som minsann brukade ha håret i knut innan det blev inne. Sådeså.

Från det ena till det andra (eller: Det är mycket nu)

Ena sekunden är man full av planer på roligheter. Nästa sekund drabbas man av insikt i hur satans mycket man borde få gjort på jobbet och stannar kvar där lite längre än man, så att säga, borde på kvällarna.

Med den intressanta effekten att man bara vill ägna sin lediga tid åt att ligga i fosterställning på soffan och titta på vadhelst som flimrar förbi på TV-rutan. Ju sämre desto bättre.

Där ser man.

Sångfågeln Zooey. Och Lapsang

Släpp det där du borde eller måste. Lägg ifrån dig den där jobbigt besvärliga högen med tankar. Ta fram en stor kopp te, ta ett djupt andetag, lägg upp fötterna på bordet och lyssna på det här istället.

Luvely

Kyo Hashimotos smycken i akryl och silver är så sjukt söta att jag bara vill ha allihop.

Ro hit dem nu för bövelen!
Nej?
Inte?
Snälla...?
Pretty pliiis...?

Hon skulle lätt kunna få sponsra mig. Hon och Drömma-Lotta*.

Det är bara att notera ännu en sak på min lista över finheter jag faktiskt inte kan köpa just nu. Det räcker bra med att köpa EN dyr sak jag inte alls borde.

Men fiiina är de!



* Nå, vad säger du, Lotta...?

Knäckebröd ÄR faktiskt jättegott. JÄTTE-gott.

När man råkar ha lite pengar "över"* kan man alltid ta och stoppa dem i de där hålen som det så populärt brukar talas om. Eller så kan man köpa något man inte alls har råd med och liksom leva ett liv i förnekande av faktum.

Jag är liksom lite mer sugen på det senare.



* Notera citationstecknen

Tisdagsvisa

Ja, jag vet att det är tisdag. Men visst blir allt lite bättre med en väl vald liten visa?