På torsdag åker en mycket kär vän till Thailand på en lång, lång resa. Och ska vara borta länge, länge, länge. Jag blir lite ledsen i ögat av att tänka på det. Bu.
Vad jag egentligen vill säga med detta inlägg är att jag inte är det minsta avundsjuk på henne. INTE DET MINSTA! HÖR DU DET! VA!!! Vad ska man i Thailand att göra det närmaste halvåret när man kan vara i kalla Sverige och titta på... Grus? Och regn. Nej, just det. Bah!
Av samma anledning är jag inte heller avundsjuk på kollegorna som just nu bor på femstjärnigt hotell i Thailand respektive solar sig i Egypten. Jag är inte heller avundsjuk på de delar av släkten som för närvarande befinner sig i Sydafrika eller de som är på Kanarieöarna. Inte heller är jag avundsjuk på flickorna som ska fira jul i Barcelona. Jag unnar andra att ha det bra. Ja, minsann. Muttermuttermutter...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag undrar om det egentligen går att vara mer bitter än så. *skrattar*
Du vet om att du snart kommer förvandlas till en gnetig gammal nucka som jagar stackars små barn med käpp, eller hur?
haha, avund är den enda sanna vunden :D
Fredrik: Akta så jag inte slår dig i huvudet med käppen, unge man!
Annie PD: OMG! Det är mer sant än något annat sant!
Men avund är ju egentligen en komplimang. Däremot missunsamhet. Det är inte trevligt det. Men avund. Helt okej att säga att jag är avundsjuk.
Kram och fortsätt skriv så kul som du gör!
Aaaw! Gulle dig!
Skicka en kommentar