Bland vännerna händer en massa vuxensaker. Graviditeter (bara en är officiell, än så länge, men jag har mina aningar), förlovningar, hustittningar, you name it. Jag blir lite nervös och tänker "Yikes, måste man börja bete sig som sin ålder nu...?"* Men sen kommer det, stunden jag inser att det kanske inte innebär några större personlighetsförändringar. Vuxenpoängen är kanske inte så fyllda med vuxenhet ändå? Stunden när en av de nyförlovade säger "Vaddå? Vi behöver väl inte gifta oss nu? Vi är ju bara förlovade?" med en synnerligen frågande min, och när en av de gravida kamraterna besviket förkunnar att hon är sugen på sprit.
Helt plötsligt inser jag att de pubertala dragen inte försvinner bara för att någon tänkt bli fru eller mamma. Och plötsligt blir det lättare att andas igen.
* Snälla, hjälp mig. Hur bör en 28-åring bete sig? Har inte den blekaste
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
bete dig som du gör - det är lovely :)
För att få vuxenpoäng som 28-årig singel (dvs varken man, barn eller hus i sikte) ska jag köpa dubbelsäng. Sedan ska jag fylla ena halvan med gosedjur. Vuxenpoäng my arse...
Hedgehog-Sara: Aaaw! Tror du att det uppfattas som lovely även när jag gnäller som en treåring (en av mina bästa grenar)?
Miss E: Yay! Vi är flera! Yay! :-D
Alltså. Jag är typ tretton inombords. Tekniskt sett borde det väl vara lite opassande att jag skaffar barn nu. Jag är ju på tok för ung. Jag räknar med att känna mig som tjugofem-trettio när jag är sextio. Hoppas jag fortfarande kan få barn då.
Man ska bete sig rätt och riktigt som en 28-åring.
Dvs...spela överdrivna mängder tv-spel, känna att fritiden kommer i första hand, ALLTID vara den som spårar ur på fest, behärska sin ekonomi...om ett tag.
Så har jag det iaf...å är inte det normalt så säg! :D
Miss KYD: Du har rätt, det är mycket opassande ;-)
Cax: Jag antecknar genast edra klokheter. Det kan komma väl till pass när jag ska försöka navigera i 28-åringstillvaron.
Jag är ett vuxet barn. Gapar, skriker, gnäller, dricker, spelar tv-spel men samtidigt är jag en arbetande och dagisskjutsande pappa med kombi.
Schizovarning, någon? Hilfe..
Jag veet, jag är sugen på sprit och cigaretter hela tiden :) Har dessutom gjort upp en "playdate" med min väninna för vi ska spela Super Mario World :) Bara för att jag bär på ett barn, kan man inte ta den omogna tonåringen ifrån mig :)
Åååå, jag kommer alltid vara den jag är har jag kommit på. Ibland säkert supervuxen och ibland leker jag järnet.
Men känn ingen stress att göra som "alla andra" utan gläds med att de trivs med livet och att du trivs med ditt, liksom...
Heja Missy!
Fredrik: Jag är inte så orolig för dig så att det stör, direkt ;-)
Jonna: Hahaha! Strålande!
Maria Byström: Du är allt bra klok du.
Jag lovar - de som försöker spela vuxna lider antagligen av svår nageltrång eller har extrema mindervärdeskomplex.
Vi andra förstod inte när det var vi skulle bli vuxna innan det är dags för ålderdomshemmet...
DMH
Ah! Nageltrång. Så måste det naturligtvis vara!
Skicka en kommentar