Pensionärsville nästa?

Alltså. Jag skulle bara hem och vända. Jag åt till och med en äcklig Pressbyrå-macka på hemvägen för att minimera hem-och-vändandet. Men sen kom jag hem. Och jag var trött. Och det var tisdag, en insikt som bara gjorde mig ännu tröttare. Och sedan insåg jag att ikväll är det mord i Midsomer igen. Tjoho! Partytime.

Så. Här gås ingenstans.

Nej istället tänker jag ladda inför Morden i Midsomer genom att försöka räkna mina grå hårstrån. Det känns passande. Det och att köpa en rullator. En rullator med flames. Oh yeah.

Godkväll.

Säkert!

Första gången jag lyssnade på skivan tänkte jag ”njae” och sedan ”vad är grejen egentligen?”. Sedan tänkte jag att jag nog tyckte bättre om hennes engelska texter. Sedan ångrade jag mig. Sedan lyssnade jag lite till. Efter tre-fyra lyssningar tänkte jag att jag nog faktiskt ändå liksom tyckte om texterna. Mycket. Och efter sådär en sju lyssningar tänkte jag inte längre.

Och jag älskarälskarälskar texterna. Annika, var har du varit i hela mitt liv?

”Jag har en ELLE i min väska
Så att det ska se ut
Som att jag sitter och tar det lugnt bara
Inte går patrull som förut
ELLE, när ska det bli inne att vara som jag
Blek och feg och sävlig och lat
Jag har köpt varje nummer sen 96
Men det som fortfarande gäller är
Vacker och lycklig
Och just nu kjol med särskilda veck”

"Mitt sommarlov"

Mitt sommarlov. Jaha. MITT SOMMARLOV... Ehum. Lite ringrostig är man ju. Ok, vi försöker igen:

På mitt sommarlov läste jag en hel massa böcker. Kanske fyrtiotre? Nej. Ok då. Inte fyrtiotre, men ganska så många var det allt. Kanske åtta? Åtta böcker är många böcker. Så det så. Det kan vara nio också. Jag har inte räknat. Sen var jag i Londres och fick ont i fötterna. Jätteont. Jättejätteont. Fötterna hatar mig fortfarande litegrann och säger då och då att de aldrig kommer att förlåta mig. Det är dumt. För jag köpte skor till dem på sommarlovet (otacksamma fotjäv**r!) Sen var jag i Den Kungliga Hufvudstaden, hälsade på liten kamrat, drack vin, fikade, fick tips från den synnerligen sympatiska bloggerskan Smartasmia om den fantastiska butiken Sivletto, men jag köpte ingenting. Jag ville be dem slå in allt (speciellt en röd lackväska) och skicka det till Göteborg, men det gick tydligen inte så bra sa de. Konstigt. Hur svårt kan det vara liksom? Allvarligt? Pffft! Reashoppingen tänker jag inte beskriva närmare, men den fanns där. Lita på mig. Vad mer? Jag har suttit på uteserveringar i solen, i regnet, ätit mig mätt på grekisk mat, ätit mig mätt på köttbullar, ätit mig mätt på morotskaka, ätit mig mätt på jordgubbar. Och ananas. Jag har fått bisarr solbränna, inte badat en enda gång, inte visat mig i bikini, träffat människor, tränat, undvikit folksamlingar, ägnat mig åt navelskådning på hög nivå, blivit av med den lilla solbränna jag lyckats få, klippt min egen lugg, tittat på regnet, suttit på balkongen, varit i Skåne, varit i Bohuslän, tittat på regnet, tröttnat på min rock n'roll lugg och låtit frisör klippa en hej-jag-är-fem-år-och-har-klippt-mig-själv-lugg istället, tittat mer på regnet, varit på bio, promenerat i regnet, tittat på pelikaner i Slottsskogen, tittat på regnet. Igen.

Ungefär så.

Sen drack jag kaffe också. Mycket kaffe.

The End.


Det konstiga är att det inte känns som jag gjort något alls på semestern. Hur går det ihop?

Söndagsfråga

Vad hände med "Pastakompisarna"?

Ni vet; kompisar från rymden, kompisar från djungeln och kompisar från bondgården. Av pasta.

De var fina. Vart tog de vägen?

Höll på att glömma...

Gissa vem som har googlat på "Harry Potter and the Deathly Hallows" bara för att få veta hur det hela slutar?

Va? Vad sa ni? Om jag alltid brukar läsa sista sidan i böcker först?

Ja, det låter som jag.

See y'all!

Medan jag semestrar loss hejvilt* under mina sista lediga dagar innan det är tillbaks till allvaret igen kan ni titta på en finfin video med Regina Spektor.

Och om ni är lika förtjusta i henne som jag så kan det vara bra att veta att hon spelar på Way Out West om ett par veckor (yay!).

Ses snart!



* Äter muffins, läser böcker, köper tropikhjälm, bygger legoborgar, dansar can-can, You name it.

Resultatredovisning

And here are the votes from the Hungarian jury:

Pelikaner: 1 st
Frisör som kan tänka sig att göra något åt hysterin somliga kallar hår imorgon: 1 st
Ätna muffins: Oh så många. Vill helst inte tänka på det...
Hämtade Bokuspaket: 1 st
Påbörjade böcker i ovan nämnda bokpaket: 1 st. Det bådar gott må jag säga
Köpta tesorter: 2 st. Dock inget med zebrasmak
Semesternjutning: Jobbar på det. Nu ska här diskas t ex. Man njuter sällan som när man diskar. Det skulle vara när man städar då. Eller drar ut tånaglarna med tång, en och en. Hahahahahaaaaaa...
Inplanerade dejter med utrikeskamrat på besök: 1 st



P-S. Jag vet att jag blandar begrepp hejvilt här. Vän av ordning undrar vad jag pratar om egentligen. Vän av ordning undrar vad Ungern har med det hela att göra. Vän av ordning sliter sitt hår. Jag är förvånad över att vän av ordning fortfarande läser... Nu vinkar jag till vän av ordning. Vinkevink! D-S.

Att göra 070726

1. Pelikanpromenad (se nedan)
2. Äta muffins (se... eum... längre nedan)
3. Hitta ny frisör som kan tänka sig att göra något åt det somliga kallar hår. Jag kallar det hysteri. Frisören kommer att kalla det hopplöst
4. Hämta Bokuspaket (här fuskar jag, jag har redan hämtat det...)
5. Köpa te med zebrasmak (eller hur det nu var uppdragsgivaren sa)
6. Förhoppningsvis träffa liten kamrat från utriket för öl/fika/muffins (jihoo!)
7. Njuta av semestern (seså! njut nu för i H-E!)

Minsann

Jag tänkte

Screw this

Jag ska (minsann) åka skärgårdsbåt själv och minsann minsann om det inte ska bli riktigt trevligt att åka på ensamutflykt i skärgården. Och minsann om inte mitt paket från Bokus kommit så jag minsann kan ha trevligt och läsa bok på min utflykt. Minsann.

Gissa om det regnar?

Regn minsann.



Jag får gå promenad i Slottsskogen och titta på pelikanerna istället.

Tadaa!

Gissa vem som varit uttråkad idag...












Nämen kom igen. Gissa då!












... Och eventuella nyfikna läsare informeras härmed om att det handlar om pepparkaksmuffins med kristyr och mini-NonStop












Mums!

Vardagsmysterium 070724

När jag går runt hemma i mina indianstövlar känner jag mig inte det minsta som Kate Moss. Jo, vänta... nej. Jag tog fel. Inte det minsta. Visst är det väl lite konstigt ändå?

Kategorin är "Som en citron" 10 poäng

Jag har försökt, jag har verkligen försökt.

Jag har följt receptet till punkt och pricka*. Jag har druckit det obligatoriska förmiddagskaffet, slöläst lite blanka modemagasin, fått en trevlig avi, ätit engelska dyr-kakor, sökt på både "valp" och "kattungar" på Blocket**, men ändå känner jag mig som mitt allra sämsta jag.

Jag vill inte ens tänka att detta är jag. Jag är ju trevlig, omtänksam och rar. Eller? Det är åtminstone vad jag vill tro. Det är ju åtminstone vad jag vill att ni ska tro. Så. Istället tänker jag att jag idag är utbytt mot en sur, missunnsam och grinig liten femåring. Yup.

Varför?

Det är ingen som vill leka med mig. Uuuäääääh! Och ursäkterna sen?! Folk gör så banala saker. De flyttar, byter jobb, ska umgås med sin familj, jobbar, är bortresta eller bor någon annanstans***. Va? När de kan vara här i den artongradiga nästansolen och leka med mig? Sur sa jag.

Jag ska gå nu.

Hrmpf.




* "Varde sol!" sa Missy och det var sol. Storhetsvansinne? Pffft!
** Aaaw!
*** Vilket är den absolut sämsta ursäkten...

Missys recept på en fantastisk dag

Du behöver följande ingredienser:
1, 2 cl god morgon. Om du inte har någon hemma tillreds detta bäst enligt recept nedan
1 st bra bok. Eller åtminstone en bok som verkar bra
2 1/2 dl spring i benen
3 msk sol för ett hyfsat väder. Vill du ha bättre väder än så ökar du bara mängden sol med 1 msk
2, 5 tsk leenden
1 glas iste
4 dl cykeltur
1/1 promenad
1 glass i trevligt sällskap
1 kopp te framför TV:n. Kan med fördel bytas ut mod godispåse vid biobesök

Om man vill kan man även tillsätta 1 tsk telefonsamtal från trevlig kamrat som vill fika


Recept på en god morgon, om du inte har någon hemma:
1 l sol
2 2/3 dl "Grace Kelly" med Mika
2,5 delar god frukost. Gärna onyttig. Med pannkakor. Och sirap
1 kopp kaffe
3/3 morgontidning


Blanda alla ingredienserna. Grädda i mitten av ugnen på 225 grader i 20 minuter. Låt svalna.

Apropå...

Apropå bakning, apropå tårtor, apropå kakor, apropå skor, apropå rosa, apropå champagne, apropå rea-shopping, apropå underbara åttiotalslåtar, apropå hundvalpar, apropå halsband att vilja ha eller inte vilja ha, apropå att titta på film i regnet, apropå kakor. Igen. Och apropå skor.

Nämnde jag skor?

Mmm...

Det skrivs om bakning både här och var.

Varför?

Är det för att mitt gym är stängt denna veckan och jag måste få sysselsätta mig med annat? Är det för att världen är ond? För att den är god? För att jag förtjänar lite choklad? Ett kok stryk? Några extra kilon?

Jag blir bara mer förvirrad ju mer jag tänker på saken.

Medan jag funderar vidare är ni välkomna att skicka allehanda bakverk till undertecknad.
Tack för mig!

Läsning

Om det mot förmodan finns någon som inte läst Kanaliseras fantastiska blog, är det bara att masa sig iväg dit NU. Jag läser och tänker på när jag fick veta att min mormor dött och jag grät i lunchlaxsoppan på den fina lunchlaxsopperestaurangen. Mitt förhållande till laxsoppa blir aldrig detsamma.

Men det var inte det jag vill få sagt. Vad jag vill få sagt står i översta raden i inlägget, om ni har glömt så är det bara att börja läsa från början igen.

Skeptikern

Jag skulle bli en dålig, mycket dålig, paparazzi.

Inte för att det är en karriär jag har funderat på, verkligen inte, men ändå. Lite sorgligt är det när dörren mot ett yrkesval stängs framför en. Inte för att jag sett paparazzi som ett yrkesval, det verkar ju helt vidrigt, men ändå. Inte för att jag är besviken. Men ändå.

Anledningen?

Jag är en oerhört skeptisk person. Kända personer, finns de verkligen på riktigt? När jag någon gång råkat få se en alldeles tvättäkta "kändis" live, IRL så att säga, tänker jag att "hon var vääääldigt lik Den berömda artisten/sångerskan/akrobaten. Väldigt lik. Men det är ju inte hon för kända människor finns inte på riktigt. Faktiskt. De finns bara på TV. Och möjligen i tidningen. Men inte på riktigt. Duh!"

Jag är fortfarande inte helt övertygad om att ni finns på riktigt, ni som läser detta. Det spelar ingen roll att jag träffat flera av er, jag är ändå skeptisk.

Så. Paparazzikarriären läggs härmed på hyllan.



Nu tänker jag istället cykla ner på stan och göra något jag är bra på, nämligen att rea-spana. Kan man måhända skapa sig en karriär utifrån detta?

Kloker, Trötter och... Tänker?

Jag tänker
... att jag snart fyller år (nåja, över en månad kvar...) och att jag kanske kunde köpa mig ett litet halsband som jag skulle vilja ha. Som en present. Från mig själv till mig själv?

Jag tänker
... att egentligen borde jag få det där halsbandet av någon som på något magiskt sätt vet att jag önskar mig det

Jag tänker
... att det är större chans för strålande solsken i kväll än att det kommer att hända



Nåväl.
Var fanns den där hemsidan nu...

The Question

Hur är det tänkt att man ska kunna ha bloggsemester när regnet öser ned och alla böckerna är lästa?

Jag bara undrar

Stiltje

Inte bara jag, utan även bloggen, förtjänar semester. Så det blir tyst härifrån ett litet tag framöver. Jag ska ägna mig åt böcker, sömn, små utflykter, nya pinsamheter, att kanske hitta de där perfekta skorna, en tur till Hufvudstaden och vad man nu kan tänkas hinna med på återstoden av månaden. Vad bloggen har tänkt hitta på har jag ingen aning om. Beach 2007?

Misströsta ej. I'll be back som han sa, Arnold.

Landet Pinsam

Jag trodde nog i ganska många år att jag regerade Landet Pinsam helt på egen hand, när jag plötsligt snubblade över den fantastiska boken "The Idiot Girls' Action Adventure Club" . Den är fantastisk, läs den!

Sa jag förresten att den är fantastisk?

Så. Ibland när jag känner för... åh, jag vet inte, att bo under en sten? Då brukar jag titta in här. Där kan man läsa ett och annat av nytta, och samtidigt passa på att göra detta eminenta test.

Nu ska jag inte skriva mer om pinsamheter*. Eller om stenar.

Lovar.

På ärligt.







* På den här punkten kan jag egentligen inte lova något. Jeez...

Stenen, here I come!

Pinsam? Patetisk? Varför, oh varför, kan jag inte bara få vara Perfekt?

Häromdagen sa jag lite käckt att "det bästa med semestern är att man i alla fall inte kan göra bort sig på jobbet!" följt av ett "hahaha!". Det skulle jag aldrig sagt. Antalet gånger jag gör bort mig när jag är ledig är, oh så många. Så många att det gör ont, så många att man (jag) vill slå sig själv (mig) i huvudet hårt med en stekpanna.

Pinsam och patetisk. Great. Mina två favoritadjektiv.

Uppmuntran i form av då-gjorde-jag-bort-mig-och-var-så-pinsam-att-jag-ville-dö-historier mottages tacksamt. Annars betyder det att det bara är jag. Annars betyder det att jag är The Queen of Pinsamt. Annars blir jag nog tvungen att hitta en sten att flytta in under*.


UPDATE: Men kom igen nu. Något litet? Snälla...? Jag vill verkligen inte bo under en sten...



* Det verkar tråkigt att bo under en sten, men nöden har ingen lag

Mein gott!

Gör jag inte annat än att blogga??? Illa verkar det. Vågar inte ens göra det där "Är-du-blogg-beroende"-testet som cirkulerat på sistone, av rädsla för (det uppenbara) resultatet.

Yikes. Ska nog hålla mig borta en dag eller så...

And the winner is...

- Du har fel. Jag är mest patetisk
- Har du inte lyssnat? Är det någon som är patetisk så är det jag!
- Nejdu! Eller... jo... lite. Men bara lite
- Ok, du är mest patetisk. Jag är inte patetisk, jag är bara en oh så sorglig person
- Vi kan dela på förstaplatsen...?
- ALDRIG! Allvarligt talat. Jag försöker till och med vinna en tävling i att vara patetisk. Kom igen nu!
- Ok, du vinner
- Eh... Tack?


Great.
Då har man vunnit en tävling i att vara patetisk också.

Men varför, oh varför, känns det ändå inte riktigt bra?




P-S. Om min medtävlande läser detta vill jag bara säga att jag ställer upp på en rematch vilken dag som helst. Aaany day. Ok? D-S

Deep thoughts... Å så en hatt

När man tvättar har man en massa tid att tänka. Och slösurfa framför datorn. Jag har idag kommit fram till följande, ack så viktiga, saker:

1. Jag behöver en hatt. Det är ju ascoolt med hatt! Så länge man inte kombinerar det med näthandskar och stilettklackar á la Madonna anno 1983. Nej förresten, stryk det. Hatt är coolt. Alltid.
2. Mjukmedelsdofter suger. Jag brukar alltid använda oparfymerade mjukmedel, men idag tänkte jag skoja till det lite och köpte ett mjukmedel som skulle lukta "äppelblom". Det gjorde det inte. Det luktade mjukmedel. Skit också...
3. Jag kan verkligen inte spela gitarr. Jag har anat att det var så, men nu är det bevisat.
4. Jag behöver ett par vita sneakers i samma nyans som den vita skinnjackan. Joho, det behöver jag visst! Och en hatt.
5. Man borde få post även på söndagar. I alla fall den roliga sorten. Fönsterkuvert, keep out!

That´s it.

Over and out.

FYI

Ibland läser jag detta inlägg och skrattar jättehögt. VARJE gång.

Det var bara det jag ville. Jag ska gå nu. Och läsa bok. Och äta jordgubbar. Och svära över att jag måste slänga en massa mat och torka ur frysen efter att "någon"* glömt stänga dörren till frysen imorse. Hejdå! Nu går jag. Ciao. Over and out.




* Förmodligen jag. Men om ni inte berättar, så gör jag inte det heller. Ok?

Dagens soundtrack

Dagens soundtrack, denna söndag när solen nästan verkar vilja visa sig, får bli Maia Hirasawa med "Gothenburg".

Ha en riktig toppendag!

Rapport från lånad dator

Sambopersonen har börjat lägga fram reklamblad för olika datorfirmor. Lite menande sådär. När vi går på stan föreslår han att man ska gå in på diverse olika datorbutiker. Han säger "nejmen titta, precis en sån där dator som du vill ha!" och jag får veta att det ju "går att köpa en begagnad dator ganska billigt"*.

Konstigt. Jag förstår inte riktigt vad han försöker säga.



Nu över till något helt annat:
Gissa vems dator jag brukar blogga ifrån...?





* Man lär sig något nytt varje dag (och just nu verkar det man lär sig mest handla om priset på olika datorer).

...?

Kanske ska man göra något mer med denna lördag än att bara stirra ut genom fönstret på det tråkiga sommarvädret utanför. Kanske. Eventuellt.

Nah.

Yikes...

Idag har jag lärt mig ett nytt ord. "C-string". Jag önskar verkligen att jag inte hade gjort det. Jag tror nog ändå att allt var lite, lite bättre innan jag fick höra talas om det. Min första tanke var "men hur...?" följt av "ouch" och "aj!".

Nåväl.


Men allvarligt talat. Har ni någonsin sett något så horribelt?

Magi? Näe...? Eller?

Något måste det vara. Kan det vara det faktum att det är fredag den trettonde? Mysteriskt. Men denna dag verkar präglas av att konstiga saker visar sig vara bra saker. Jovisst! Idag har följande "omöjliga" saker inträffat:

1. Jag drack Brämhults ananas/blodgrape-juice och det var tamejtusan något av det godaste jag smakat. Hur är det ens möjligt att kombinationen ananas och blodgrape kan vara god?

2. När jag gick in på gymmet var det grått, kallt och ruskigt. När jag kom ut därifrån var det soligt, varmt och somrigt

3. Jag såg en tjej som bar cowboyhatt. Och det var snyggt. Riktigt snyggt. Wow-snyggt. Vilket jag inte trodde var möjligt

Vågar man hoppas att resten av dagen/kvällen kommer att gå i samma stil? Fast... liksom... mer? Hoppashoppashoppas. Nu ska jag och min vita skinnjacka* ge oss av till stada och fixa lite grejer samt träffa fredagsdejten.

Tallyhoo!



* Ja, jackan ska med. Jag hoppas på fortsatt sol, men här ska inte utmanas något öde genom att gå utan.

Praktiskt? Nej, VIT sa jag...

En vit skinnjacka. Det kan vara världens mest opraktiska plagg.

(Nej förresten, stryk det. Vi börjar om....)

En vit skinnjacka. Det kan, näst efter mockadräkten i "Can't Buy Me Love", vara världens mest opraktiska plagg.

(Så. Mycket bättre.)

Och jag älskar den.

Innebär detta att det bara är en tidsfråga innan jag börjar dras till axelvaddar, frissig permanent och näthandskar? I så fall är det illa. Mycket illa.

Det var då själva...

Man får inte vara stolt över sin alldeles egenhändigt klippta lugg en halv sekund ens, innan man inser att resten av håret nog också borde klippas. Av någon som vet vad de gör. Dvs inte av mig själv.

Bajs också.

Men det ser roligt ut, håret. Det gör det. Utom luggen då. Den är skitsnygg.

Det var bara det.

Toodeloo!

Snipp, snipp... aaah!

Jag har gjort det. Det mest förbjudna. Det jag lovar mig själv att inte göra igen. Eller ja... Lovat och lovat? Försökt-övertyga-mig-själv-om-men-inte-lyckats, är nog en bättre beskrivning.

Nöden har ingen lag, säger de ju. Och faktiskt, jag börjar undra om det ändå inte ligger något i det här med att övning ger färdighet.

Minsann.

Minsann-minsann.

Luggproblem: numera löst

If you can't beat them...

Te? check!
Godis? check!
Böcker? check!
"V för vendetta" och "The Last Kiss" på DVD? check!
"Scrubs" säsong 5? check!
Raggsockar? check!
Ananas? check!

Så. Nu går jag inte ut förrän det slutar regna. Vi talar förmodligen om någon gång i september.

Hah! In your face, vädret!

Dagens affärsidé?

"Fint väder. Färdigförpackat. Viss montering krävs"

Vad sägs?

Jag skulle köpa det, vilken dag som helst. Oh yes.
Och ute regnar det...

- Men bra var den!

Igår när jag skulle sova kom jag på en alldeles strålande idé till en roman. Inte för att jag ska skriva en roman, men ändå. Idag kommer jag inte ihåg ett jota av den strålande idén. Jag minns bara att den var... ja... just strålande.

Vi nöjer oss med det.

Tur att jag inte hade penna och block bredvid sängen där jag kunde skrivit ner idén. Något säger mig att den eventuellt inte var riktigt så bra som jag tror. Idag. När jag inte kommer ihåg den. Ah well...

070710 Kort sammanfattning

Denna dag har innehållit lika delar av följande:

1. Uttråknad*
2. Försök till att få ordning på hemmet, inklusive tur till IKEA**
3. Samtal med kamrat i vilket frasen "Plast är det nya svarta" yttrades i oändlighet***
4. Träning****
5. Akut godissug post träning*****
6. Blogsurfning

Ungefär så.

Give or take.


_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
* Johodå, det är visst ett ord!
** Vilket slutade med att jag i ren desperation köpte galgar och servetter. Man kan inte åka tomhänt från IKEA, så är det bara
*** Kom igen nu! Plast är ju det nya svarta
**** Heja mig! Jihoo!
***** Tack. Gode. Gud. För. Twix White

Tråååkigt!

Kommer ni ihåg när man var liten och hade sommarlov? Det kanske regnade ute. Och man trampade runt hemma och tittade bedjande på föräldrarna med orden "jag har tråååkigt!" Som om de skulle komma med någon slags magisk lösning för att göra det lite roligare? Ja? Oftast fick man något i stil med "jamen då kan du ju diska!" eller "du kan väl ta och städa ditt rum?" till svar.

Vill inte. Muttermuttermutter...

Precis så är det idag. Jag har väskor och lådor att packa upp, jag borde städa, det finns disk att ta hand om (oh joy!) och jag har en stor trave fantastiska böcker som bara väntar på att bli lästa. Dessutom (som om inte det vore nog?) borde jag komma på någon listig förvaring för allt skräp och alla småpryttlar som ligger överallt i lägenheten. För att inte tala om berget med grejer i hallen. Och... och...

Vill inte.

Måste. Ha. Kaffe

Koffeinberoendet är i vägen när man är ledig. Man kan ju inte låta sig styras av något så trivialt som kaffe.

Med det sagt skall genast en jättebalja av ovan nämnda dryck intagas.

Aaaah! My eyes! My eyes!

Jag ser inget. Min lugg är för lång.

Jag vill inte gå till frisören och jag litar inte på någon tillräckligt mycket för att släppa loss dem på mitt hår med en sax.

Bajs också.

Vad göra?

Den ofrivilliga shopparen

Om du har planer på att åka på en storstadssemester på sommaren och inte shoppa, åk då inte till London. Åk då inte till London i juli när det är rea.

Med det sagt vill jag tillägga att jag ändå är mycket nöjd med såväl klänning som skor och diverse annat fyndat på resan. Men jag har fortfarande ont i fötterna. Aj. Fast jag förstår om mina fötter inte vill ha något mer med mig att göra just nu*. Och jag funderar på varför samtliga kort som Sambopersonen fotat av mig under resan föreställer mig när jag äter. Med en jättestor chokladkaka i handen. Ätandes chips. Ätandes pubmat. Drickandes öl. Och ätandes glass. Gör jag inte annat än att äta? Mycket mystiskt.




* Förlåt, fötterna! Förlåt!!! Jag lovar att ta bättre hand om er från och med nu!

Oh My God. Vad är det som luktar? (eller: Home, sweet home)

Jag vet. Jag sa att jag skulle komma tillbaks imorgon. Och det ska jag också. Jag hade bara en obetvinglig lust att dela med mig av två saker:

1. Jag har aldrig (ALDRIG!) haft såhär ont i fötterna i hela mitt liv
2. Jag har aldrig haft såhär illaluktande fötter tidigare. Någonsin. Jeez.

Jag tänkte att ni ville veta.

Inte?

Med det sagt tänker jag nu tvätta fötterna och därefter återgå till tedrickande framför TV:n och återkommer imorgon när svullnaden i fötterna lagt sig.

Tillfälligt stängt. Åter måndag.

Tills dess kan ni kolla in världens bästa Lily Allen och se till att ha en riktig toppenhelg!

Tjolahopp!

Gah! Om jag bara... gnnnnnn....aj.

Ok. Alla bra tips på hur man får av sig ett par stövlar mottages tacksamt. Tills dess sitter jag här med mina nya röda stövlar på mig och hoppas på att juli inte blir en varm månad...

Sagan om Biker Bob's (eller: Dagens tips!)

Den här sagan utspelar sig på en liten gata i närheten av Covent Garden i London anno 2006. Närmare bestämt på en liten stövelbutik vid namn Biker Bob's.

Det var en vacker dag i maj (det ösregnade) när den lilla flickan passerade skyltförnstret fyllt av diverse MC-stövlar och plötsligt stannade till. Hm. De rear ut jättedyra Frye Boots för halva priset. Vågar man gå in på en butik med namnet Biker Bob´s? Hm...? Efter en nanosekunds överläggning med sig själv travade den lilla flickan in i butiken och hittade vad hon sökte. Fast vilken storlek skulle hon ha? Hon konsulterade killen vid disken som tvärsäkert langade fram ett par stövlar i vad han påstod skulle vara rätt storlek. Den lilla flickan satte sig så på en stol och började försöka få på sig stövlarna, till de tre butiksbiträdenas stora glädje. Den lilla flickan kände sig alltmer som Askungens systrar och gav till slut upp. "Kanske... en storlek större?" sa flickan frågande till killen bakom disken (fast på engelska då). Han bara tittade på henne och svarade lika tvärsäkert som innan. "Nej. Du ska ha den storleken". "Eh... jaha..." stammade den lilla flickan fram.

Det var då en av de andra butiksbiträdena sa det magiska ordet.

Påse.

Killen bakom disken försvann iväg ner för en liten trappa och kom tillbaks med en påse som han räckte över till den lilla flickan (som nu uppvisade sin mest frågande min). Vad man skulle ha påsen till? Jo. Om du ska ta på dig ett par läderstövlar som är för smala i skaftet för att få i foten, trä då på en plastkasse (ICA-kasse fugerar alldeles utmärkt) på foten och försök igen. Foten glider betydligt lättare ned i stöveln och när foten väl är på plats kan man "dra loss" påsen som då går sönder och följer med upp i sin helhet. Efter några gångers påsanvändning har stöveln töjts ut så pass att du inte längre behöver ha påsen till hjälp.


Sens moral: Använd påse och lita på att butiksbiträden kan sina saker. Och var inte rädd för butiker bara för att de heter saker som "Biker Bob's". Trevligare skoaffär tror jag inte att jag... eh, jag menar den lilla flickan, har stött på.

Nyshoppat: Del 3 (eller: Tjoho igen!)

Någon kanske minns att jag sa att jag tror jag älskar Tjallamalla? Härmed vill jag bekräfta detta påstående. Jag älskar Tjallamalla.

Idag kom det. Paketet. Paketet med stövlarna. Jag har gått och spanat på dessa stövlar hur länge som helst, men backat varje gång på grund av priset. På grund av att jag inte kunnat förmå mig själv att köpa ett par högklackade röda stövlar för 2495 kr, hur fina de än är.

Tusen tack till den gulliga tjejen på Tjallamalla som sa att det var klart jag kunde få ett par stövlar till reapriset 500 kr(!!!) hemskickade. Jihoo!

Så här är de nu: Stövlarna.













Och tack Hedgehog-Sara, för tipset om att de fanns på rea!!!

Nyshoppat: Del 2 (eller: Tjoho!)

Nyss damp det ned ett paket i brevlådan. Och inte vilket paket som helst, no siree. Favoriten Laurie Notaro har skrivit en roman, en fantastisk upptäckt som resulterade i en bokbeställning häromsistens. Och nu är den här. Yay!

Jag tror att det här kan bli hur bra som helst.

Aaaaaah!!!

Aaaaaah! Iiiiiiiih! Aaaaaaah! Man har ändrat utseendet på Hotmail. På ett av mina Hotmail-konton(?) Undertecknad har bara en petit minikris*. Aaaaaah! Återkommer så snart jag har krisat klart.




*Flexibel? Moi? HAHAHAHAHA!

Kom igen nu %#/&# nagellackspensel!!!

Jag har försökt måla på tre olika nagellack och nu ger jag upp.

Första försöket såg ut som om Jackson Pollock hade fått låna penseln, det andra försöket såg ut som början till nagellackshandskar* och det tredje försöket blev bara... fult.

Men när semestern är över kommer jag att vara fena på nagellacksmålning! Practice makes perfect, som det heter.






* Vilket naturligtvis (som alla förstår) är det nya svarta. For real.

Hypotetiskt svar anyone...?

Rent hypotetiskt då.

Om någon har fyra mailadresser och finner det hela... tja... låt oss säga en smula ineffektivt. Vad ska då någon göra åt detta? Denna hypotetiska någon har en jobbmail, en seriös-privat-mail (spam-fri än så länge), en gammal privat-mail som används flitigt (fylld med spam) och en blog-mail. Som sagt: En smula ineffektivt.

Den hypotetiska någon säger att hon gärna skulle vilja ha ett tips eller två.

Tills dess har hon lite korrespondens att ta hand om: V I A G R A-N.Ô.W vill något halvt obegripligt, det har kommit mail From the desk of Mr Eserserstre%#"&s samt något om att hon vunnit 50 miljoner dollar och ett greencard om hon bara är så snäll att uppge alla sina kontouppgifter, personuppgifter och ev kreditkortsuppgifter. Bra va?

Tisdagshyllning: Katarina Wennstam

Nu tar vi en liten micropaus från tramset och hyllar Katarina Wennstam.

Katarina Wennstam är journalisten som för några år sedan satte sig ned och gick igenom våldtäktsmål/-domar och intervjuer, vilket resulterade i två uppmärksammade och fantastiska böcker; Flickan och skulden (2002) och En riktig våldtäktsman (2004). I dessa båda böcker visade hon hur fördomar, usel kvinnosyn och begreppsförvirring många gånger sätter offret på den anklagades bänk i dessa rättsprocesser och hon svarar på frågan vad som "egentligen" är våldtäkt på ett ypperligt sätt. För det finns tyvärr fortfarande de som inte tycks veta.

Läs inte Flickan och skulden om du inte vill bli arg, upprörd och lätt illamående. Den är som ett hårt slag i magen, men ett hårt slag i magen jag inte hade velat vara utan.

Nu; åter till tramset.

Måndagshyllning: Snusmumriken

Denna månad ska ägnas åt att hylla dem som hyllas bör, närhelst det passar (mig). Det kommer att bli hyllningar av såväl kända som okända människor, figurer och företeelser.

Först ut i hyllningskavalkaden har vi Snusmumriken. Varför? Jo, Snusmumriken är Mumindalens egen vagabond, en figur som lever ett liv helt befriat från det materiella. Han äger bara det han har på kroppen, han ser på livet med tillförsikt och det mest avancerade han ägnar sig åt är att spela trudelutter på sitt munspel.

När man stressar runt livet och vill hinna med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt önskar man att man var lite, bara lite, mer som Snusmumriken.

Det gör i alla fall jag.

Citat

Dagens sms:

"Det där med skambud och de svarta ballerinaskorna... Är de fortfarande for sale? Vad är ett skambud... Två öl?

Ja, vad ÄR egentligen ett skambud?



Och för den som inte minns...

Kalas!

Finns det något som är extra roligt när man har semester så är det att tvätta. Och städa ur garderoberna. Igen. Och rensa ut. Och städa. Och tvätta lite till.

Och... minsann. Regnar det inte ute också?

Sommar, sommar, sommar (eller: Allergi är det nya svarta)

En bild säger mer än tusen ord säger de. Så här kommer den. Bilden.