Förr i tiden

Ibland kan jag sakna det hemliga krypin bloggen var för två år sedan. När ingen visste om den. Utom jag. Och ni som trillade in och läste. Och kom tillbaks - Yay! När jag inte hade träffat någon bloggare så att säga IRL. När jag kunde skriva vad som helst eftersom bloggen liksom inte fanns i verkligheten. Bara som en liten värld i datorn.

Fast för det mesta gör jag inte det. Men ibland så. Lite.

Coincidence?

Men alltså. Allvarligt. Vad är oddsen...?

Jävlar också!

Nu när Linda K länkat till mitt förra inlägg inser jag ju att människor som aldrig skulle läsa mina smått fantastiska ord* sitter och läser det just jag skriver just nu.

Så nu gäller det att skriva något extra speciellt, att komma med storheter, att... Men vaf'... Jävla skitbajs också!!! Inte ens en gnutta inspiration kan jag uppbåda.

Nåväl.

Men så välkomna tillbaks en annan dag då? Ja?

Okelidokeli.




* Eum... se nedan. Typ?

Mmm...

Det bästa jag vet ungefär

Spaghetti Carbonara och öl

Ibland tror jag att jag kan ha varit lastbilschaufför i ett tidigare liv...

Förresten...

... så såg jag ut som döden när jag vaknade i morse. Jag skojar inte. Döden. Eller möjligtvis någon nära släkting till döden. Dödens syster?

Till saken hör att jag igår gick och la mig 23.30. Jag upprepar: 23.30. Efter en synnerligen lugn och stillsam kväll i sällskap av samboperson, liten kamrat och dålig åttiotalsvinyl.

Och ändå vaknar jag och ser ut som döden.

Ålderstecken?

En dag av vadsomhelst

En söndagmorgon utan färdiga planer är ungefär som när man fick hundra kronor av mormor som barn.

Den där hundralappen innehöll oanade möjligheter, allt kunde göras med dess hjälp. Allt. Man kunde köpa en bok, en skiva, jättemycket godis eller spara den till något speciellt. Men när man väl använt den försvann magin.

Så vad ska det bli av den här dagen?

Jag får fundera över en kopp kaffe.

Hatten är din

Idag har jag köpt en hatt. För det är inte bara det rosa året, det är även hattens år. Sådeså.

Varför, varför inte?

Alltså. Varför har inte jag Spotify?

Illa är vad det är...

Avundsjuk? Inte jag, inte

Arbetskamraten reser till Australien
Föräldrarna spontanåker till en söderhavsö
Fina vännen drar till Asien

Baraså

Och jag är inte det minsta avundsjuk. INTE då. Nähä, inte jag inte. Jag ska få åka buss till Borås, jag!

Motsatsen till kärlek

Jag läste en bok.

Om jag ska vara ärlig var den bara något jag slet åt mig i brist på bättre. Om jag ska vara ärlig köpte jag den för att boken jag egentligen var sugen på kostade sjuttiotvå kronor och jag bara hade sjuttio kronor i plånboken. Om jag ska vara ärlig hade jag vissa invändningar mot omslaget.

Om jag ska vara ärlig var den helt underbar.

Det var kärlek redan under inledningsraderna. När boken så slutligen nådde slutet kändes det lite sorgligt, den var ju en sån fin bekantskap. Ingen stor historia om svåra, stora, saker utan en ljuvlig saga om en alldeles vanligt trasigt trasslig liten människa. Och kärlek.

Teaser trailer

Just ja! Jag håller på att läsa en alldeles ljuvlig bok. Berättar mer sedan.

Som en bakelse

Innan jag fick "3 am serenades" i julklapp en gång i tiden hade jag inte hört Marit Bergman. Pinsamt nog. För hennes musik känns i magen och hennes texter kryper in under huden. Dessutom är hon fin som en bakelse. Och bakelser passar bra en söndag i mars.

Tio bra sätt att väcka en människa. Om man är katt

1. Jama (klassiker)
2. Trampa runt runt runt på ansiktet (säkert kort)
3. Göra en sk "bodyslam" på människans ansikte (en katts tolkning av American Wrestling)
4. Ligga kvar (varför flytta?)
5. Springa fram och tillbaka genom lägenheten (ger motion på köpet! finemang!)
6. Krafsa på täcket (Det låter spännande också)
7. Bita i eventuella utstickande kroppsdelar, företrädelsevis tår och knän (varför inte?)
8. Krafsa med tassen i håret. Gärna en längre stund (människor ser ju ut som okammade troll när de sovit, så...)
9. Krypa in under täcket och bita människan i rumpan (mycket effektivt)
10. Slicka människan i näsan. Inte på, i (lite äckligt, men vad gör man inte i sin roll som levande väckarklocka)

Cotton Candy Pink

Idag vaknade jag med rosa hår. Fel, ljusrosa hår ska det ju vara. Med inslag av morot och gyllene (läs: gula) slingor.

Sällan har jag varit så tacksam över generösa öppettider. Sällan har jag varit så tacksam över tio minuters-hårfärg. Sällan har jag varit så tacksam över senarelagd arbetstid.

En halvtimma senare var ordningen återställd.

Roligt

Jag har gjort ett roligt hårexperiment. Roligt-roligt. Jätteroligt. Det är i alla fall vad jag kommer försöka intala mig själv imorgon när jag desperat försöker få ordning på det.

Jomen.

Födelsedagsbarn

Imorgon fyller en fin böna år. Jag ska komma ihåg att gratulera, det ska jag. Och om jag ändå glömmer så tänker jag att hon kanske ser här och inser att jag mindes det idag, dagen innan dagen. Fast jag ska minnas imorgon också, det ska jag.

Jag tänkte berätta lite om bönan för er som inte känner henne.

Hon är blond och snygg och fruktansvärt smart. Hon har ett jobb som verkar ruskigt coolt. Hon tycker om fina saker och är en fena på att laga mat. Jag har känt henne sedan tidens begynnelse. Ungefär. Och när jag kommer att tänka på att hon en gång i tiden sommarjobbat iklädd en båtdräkt(?) kan jag inte låta bli att småle.

Oh, ja just ja! Hon bloggar också.

Låtsaslek

Jag skulle vilja ge er något som mildrar tisdagigheten. För, let's face it, det är i sanning tisdag. Oh ja, denna tisdag äro en kung bland tisdagar, så att säga.

Men jag är tämligen pank, så jag vet inte vad ni ska få.

Hm... *tänka-tänka-tänka*

Jag tänker att ni får ett inlägg?
Att ni får en lista med saker som jag tycker om?
Som gör mig glad?

Och så får ni låtsas att ni fått sakerna på riktigt. Ok?

Doften av snö
Känslan av vinden mot ansiktet när man cyklar fort en varm sommardag
Fotbad
Fina ord
Smaken av färska blåbär
Och åkerbär
Känslan av hemstickade gotländska tumvantar
Ett blandband
"Sommarboken" av Tove Jansson
Doften av salt och diesel
Något rosa
Något mintgrönt
Ett brev
Ett kalas
En teckning
Ett foto
En överraskning
En riktigt bra kram

Jomenvisstsåatt

Jag funderar över att skriva lite mindre om toaletter och istället satsa på att försöka framstå som en ljuv liten varelse med fladdrande hår, rådjursögon och långa smala ben.

Fast å andra sidan har jag ju hört att toaletter är det nya svarta.

Vad tror ni?

Heureka!

När jag står böjd över toaletten med rengöringsmedel i ena handen och skurmojäng i andra slår det mig plötsligt:

Världen borde vara mer rosa.

Och toaletter borde vara självrengörande.

Baraså.

Får man sova nu?

Vanligtvis går jag upp helt sjukt tidigt om morgnarna. Det är väl inte direkt frivilligt, om man säger så. Det är snarare än förutsättning för att kunna sköta jobb och allt det där (jaha nu kom vi in på jobb igen, det var ju inte alls meningen).

Hursomhelst

Idag gick jag upp ännu tidigare. Vi talar orimligt tidigt. Vi talar extremtidigt. Vi talar WTF! - vad håller jag på med egentligen - det är ju mitt i natten - ju - tidigt.

Varför?

Jo

För att kolla räntan på bolånet
För att läsa Hanna Fridéns blog
Och
För att skriva detta

Inte alldeles normalt, nej

Allt det där jag borde/velat/skulle gjort

Så har det - plötsligt - snart gått tre månader av året

Tre

Tre!!!

Och det enda jag har gjort är... att jobba?

Alltså... Vaf...? Men...? Hur? Ja?

Förstå mig rätt nu, det är inget fel på att jobba. Men jag skulle ju göra en massa annat också. Ta tag i saker. Få saker gjorda. Projekt hit och dit. Det här året är ju perfekt för att sjunga, fota, leka, fika, sjunga, dansa, träna, sjunga och dricka kopiösa mängder te. Och att sjunga. Ju! Hur har jag kunnat åsidosätta detta? Man undrar. Och var ska jag nu börja i högen med viktiga saker?

Tips, anyone?

Vuxen

Jag har lite problem med det här att försöka vilja se seriös ut, att uppfattas som professionell, att vara vuxen.

Idag tog jag på mig skjorta, v-ringad tröja och jeans. So far, so good.

Men om jag säger att skjortan är hysteriskt blommönstrad och att jag hade mina nya fina blommiga Dr Martens och illgrönt nagellack till?

Jag är vuxen.

Jag är VUXEN. Jag ÄR vuxen. JAG är vuxen.

Ja, just så...

Kika in :-)

Passa på att tokfynda!

Det där vädret

Alltså. Bara en sak.

Fifaaan.

FIFAAAN VILKET JÄVLA VÄDER!

Det var allt. Vi säger så då?

Pretty Shoes

Idag köpte jag skor. Fast vi kan väl låtsas att jag inte gjorde det? För ordningens skull? Ja?

Ska jag:

1. Lämna tillbaks dem. Jag har skor. Säkert flera stycken. Behöver jag verkligen ett par till?
2. Gömma undan påsen till slutet av månaden, eftersom jag borde ha väntat med att köpa dem tills dess?
3. Älska och dyrka skorna och marken de går på?

Svårt, det där...

Godiskungen

Jag håller på att försöka sluta äta godis.

Igen.

För trettiosjunde gången på ett år.

Enda skillnaden är att DENNA GÅNGEN SKA DET FÖR BÖVELEN LYCKAS. Ja, ni hör. Jag måste uppenbarligen skrika för att övertyga mig själv. Inget gott tecken...

Idag försökte jag sluta igen. Jag började dagen starkt med frukost, kaffe, lunch, ja, ni vet. So far, so good. Som det brukar heta. Hur det gick sen vill jag inte ens berätta. Men man kan säga att det involverade choklad, choklad och lite mer choklad. Uj.

Eventuellt måste jag lindra misslyckandet med någon form av socker. Yup. Så måste det nog vara.

Men imorgon. Då ni!

Ask away

Oh!

Jag har länge funderat över vad jag borde bli när jag blir stor.

Varken brandman, operasångerska eller frisör är yrken för mig. Även om alla tre, så att säga, varit på tapeten när jag fått fundera fritt. Liksom florist, svetsare och konditor.

Men nu har jag det.

Är ni beredda?

Here goes:

Life Coach.

Life.

Coach.

"Life coach"? Jag visste inte ens att man kunde kalla sig det. Det ska jag bli. Jag menar... jag lever, jag kan komma med käcka små tips. Ja? Några övriga kvalifikationer kan väl inte behövas? Nej? Så. Från och med nu ska det vara min titel.

Meet Missy, Life Coach.

Så underbart... pretentiöst. Yay! Besvarar alla frågor om livet. Jajamensan.

Frågor på det?

Jag hade tänkt förbigå dagen med tystnad.

Ni vet... tisdag.

När man känner sig lite tjock, håret är risigare än vanligt, allt knasar på jobbet och man trillar inte iväg därifrån förrän två timmar senare än man tänkt. Och inte blev det någon träning heller. Suck. Och ingen post. Suck. Eller, jo. Fönsterkuvert. Denna avgrundsstyggelse. Suck.

Vi gömmer dem under IKEA-katalogen. Ja? Och så tar vi en glass. Och läser bloggar istället.

Vi säger så.

Frågor på det?

Oh! Insikt!

Idag har jag kommit till något slags insikt om en väldig massa saker.

Till exempel att jag inte gillar att handtvätta, att kaffe är underskattat, att jag är förbaskat trött på vintern , att min vän Holga ska få följa med på utflykt lite oftare samt att jag borde köpa nya strumpbyxor.

Fascinerande? Visst?

Party on

Idag är det värsta festen här. Jag, tvättstugan och min iPod ska skaka rumpa tillsammans. Jomen.

Man undrar

Alltså. Hur kommer det sig att min hjärna säger "Oh!" och "Ah!" när jag ser skor från Chloé?

Och inte när jag ser skor från H&M? Eller Din sko?

Hemskt opraktiskt, tycker jag. Ja, rentav dumt.

Svårmodsmästaren

När jag var yngre läste jag Dostojevski, Tjechov och Sartre. Jag lyssnade på svårpop och tyckte om att diskutera konst. Konst och allt konstrelaterat. Ju mer komplicerat, desto bättre. Jag älskade fransk film där ingen någonsin sa något och kunde lätt tillbringa fredagkvällen framför en obskyr japansk balettfilm. Lätt. Om det finns såna. Finns det?

På den tiden kom jag även ihåg att "Dostojevskij" stavas "Dostojevskij" och inte "Dostojevski". Det gör jag inte idag. Uppenbarligen.

Nej.

Idag läser jag Marian Keyes och Paulo Coelho.

Ungefär.

Jag känner mig visserligen alltid lite... smutsig... efteråt, men ändå. Jag läser dem med glädje*.

Jag lyssnar på lättviktspop, jag väljer film efter hur snygga skådespelarna är och färgglada foton, med ballonger och cupcakes gör min dag. Liksom kakor och bubbel. Eller en rosa klänning.

Vad hände egentligen? frågar jag mig. Och sen tar jag en kaka till.



* Vilket jag aldrig någonsin kommer att stå för om vi ses. Så ni vet. Jag förnekar allt. Yup.

Till de som känner sig lite eländiga just idag

Ok. Ni får inga rörliga bilder idag, bara musik.

Ibland orkar man inte tänka för mycket. Om man då (när man inte orkar tänka, menar jag) orkar tänka något så tänker man förmodligen mest bara att man vill krypa ner under täcket med en kopp te (en smula vanskligt, om ni frågar mig...) Man tänker kanske att allt suger? Eller att NÅGOT suger? Att man är ensam om att då och då ha det eländigt? Eller så tänker man inte alls.

Man är sällan helt ensam, men det kan vara svårt att förstå det. Och även om man skulle förstå så hjälper det inte.

Fin musik däremot, den kan lägga sig som bomull kring hjärtat.

How to make your tuesday go from Dull to Darling? Like this:

Nya Lula

Love Magazine


En styck Irish Coffee. Med grönt sugrör.

Mais oui!

Jaja, jag vet att jag visat den förut.

Men den är ju så bra!

(Dessutom passar den fint till min ugnsgratinerade chèvre-smörgås. Bara en sån sak!)

Skor

I lördags hittade jag ett par skor. Eller om de hittade mig? Nåväl. När jag gick runt i butiken kunde jag höra hur något ropade från ett av hörnen.

Hallå! Här är vi! Ta med oss hem!

Och där stod de. SKORNA.

Jag ska ju inte köpa skor idag, påminde jag mig själv. Inga skor. Eftersom jag liksom nästan höll på att glömma när jag stod där. Jag sa det igen, tyst för mig själv. No shoes for you! viskade jag, så att bara jag skulle höra. Möjligen kan andra ändå ha hört (man tittade en smula konstigt på mig där jag stod och viskade saker till ett par skor. Helt normalt ju).

Trots att jag riktigt hörde hur skorna grät där i hörnet när jag gick ut lyckades jag lämna butiken utan dem. Stolt och med högburet huvud.

Därefter följde en lång överläggning. Med mig själv. Om skorna. Och efter mycket diskussion kom jag fram till att jag får köpa skorna. Men inte nu. Nej, om en månad. Själv tyckte jag att det var en klok idé men jag ville inte hålla med. Sabla nejsägare.

Finhelg

I helgen har Göteborg haft celebert besök av fina bönan Yeh-Yeh Girl.

Och inte nog med det!

Nej, helgen har bjudit på allt ifrån Fresh Fish till semlor, från rundor på stan till bokläsning i soffan, från fika bland kanoner till fototur i Haga, från filmkväll i myskläder till efter-jobb-öl utan myskläder. Helgen har även bjudit på frisörbesök, kaffe, morotskaka, iskyla och en smula vila med en katt i knät.

Jag börjar ana varför jag är trött. Men en fin helg har det varit.